Vi blir allt fler!
Det är många som odlar i Sverige. Inte
bara blommor och prydnadsväxter utan också
grönsaker, frukt och bär. Sedan jag började som
redaktör för Odlaren för tre och ett halvt år
sedan har intresset för nyttoodling ökat påtagligt. Det säljs
mer grönsaksfröer än på mycket länge i vårt land och det är
tydligt att vi är i en ny positiv trend när det gäller intresset för
småskalig odling.
Efter att i sommar ha rest runt i landet och pratat med
odlare, haft kurser och träffat entusiastiska deltagare och
dessutom fått många mejl och samtal omkring odling är
jag allt mer säker på min sak: Det är något nytt på gång, ett
uppvaknande omkring odling och matkvalitet.
Egentligen startade det redan i början på nittiotalet då
det föddes ett nytt trädgårdsintresse i vårt land. Då handlade
det enbart om vackra trädgårdar men i kombination med de
senaste årens klimatdebatt har något nytt börjat spira. Nu
finns ett genuint intresse för mat och jord och många vill göra
något meningsfullt med sin trädgård.
Det finns många delar i detta nya intresse. Nya
ungdomsrörelser växer fram där man jobbar för ett nytt,
hållbart samhälle där odling är en viktig del av budskapet.
Tidningar skriver om grönsaksodling och aldrig förr har vi
väl haft så många mat- och trädgårdsprogram som lovordar
ekologisk mat och odling som just nu.
Visserligen finns det också motkrafter; politiker, forskare
och debattörer som misstänkliggör denna nya gröna våg –
men kraften i motståndet verkar inte riktigt övertygande. När
Rapport i somras hade ett ensidigt reportage om att ekologisk
odling var klimatfarlig skrev genast en krönikör i Aftonbladet
att inslaget var ett lågvattenmärke för dålig journalistik. Att
enbart spegla en fråga ur ett perspektiv går inte riktigt hem
längre – man måste få en möjlighet att höra båda sidor och
själva hitta sin ståndpunkt.
Och i denna nya våg finns just detta – många människor
vill börja tänka själva. Så länge har vi i vårt land gått i
myndigheternas ledband och trott att allt de har gjort har varit
det bästa för oss. Men idag vågar många fler tänka själva och
ta eget ansvar för vad man vill äta, hur maten ska odlas, hur
man vill leva osv.
Bakom de nya rörelserna och tendenser som kommer
fram finns Internet. Här finns alternativ information till den
officiella kunskap som trumpetas ut av myndigheter och
media. Här finns motvikt som ger balans. Naturligtvis hittar
man också mycket desinformation, propaganda och ren
galenskap på Internet men jag tror ändå att det är denna nya
kunskapskälla som gjort det möjligt att så snabbt få en ny grön
våg att växa fram.
Förutsättningarna för att denna våg ska växa vidare
är mycket stor i vårt land. Det är väldigt få länder som har
så mycket mark som vi har att använda för småskalig odling.
Vem som helst kan för några hundralappar hyra en odlingslott
praktiskt taget i varje stad och samhälle. Miljontals svenskar
har också egen trädgård, runt villan eller sommarhuset.
Denna mark kan i framtiden bli en viktig resurs för att
försörja befolkningen. I Ryssland har man sedan trettiotalet
fått mycket av sin mat genom småskalig odling på kolonier, så
kallade dachor. I Sverige finns det uppskattningsvis 300 000
hektar odlingsbar mark i hemträdgårdar och kolonilotter.
Om vi – teoretiskt sett – enbart åt vegetabilier skulle denna
mark räcka för att försörja 4 miljoner människor. Med samma
matematik kan man räkna ut att vår svenska odlingsmark
räcker för att försörja en befolkning på 34 miljoner människor.
Att vi i dagsläget inte ens klarar av att försörja oss själva med
livsmedel beror i huvudsak på att vi väljer att omvandla det
mesta vi odlar till kött och mjölk.
Ännu så länge ser vi ingen genomgripande förändring
av vårt jordbruk, men den begynnande miljömedvetenheten
kommer att driva fram nya tankar. I kombination med att
fossila bränslen blir dyra eller helt tar slut kan vi förvänta
oss att vi står inför en mycket dramatisk förnyelse av vår
livsmedelsförsörjning i en ganska nära framtid.
Den storskaliga rovdriften av naturen med ett jordbruk
som är helt beroende av fossila bränslen i form av drivmedel,
transporter, konstgödsel och bekämpningsmedel kan inte
bli annat än en parantes i jordens historia. Mänskligheten
har alltid försörjt sig genom enkla metoder och ska vi ha en
möjlighet att överleva kommer detta också att bli nödvändigt
i framtiden.
Att kunna odla sin mat kan bli mer än en udda hobby –
det kan tvärtom bli en mycket viktig kunskap för människans
överlevnad. Så, alla ni odlare, odla på, ta egna fröer och lär er så
mycket som möjligt. Pröva nya grödor och metoder och sprid
kunskapen till vänner och bekanta. Snart kan vår överlevnad
delvis bero på oss som lärt oss odla – och det gäller att börja
förbereda sig nu!
Karin Jansson