Olika typer av gödselvatten
Beroende på jordens fruktbarhet kan all krävande gröda (t.ex. kål, majs) ges ytterligare tillväxtmöjlighet med någon slags gödselvatten.
Gödselvatten av kreatursspillning
Gödselvatten (tyska Jauche) består av urin, spillning och vatten var i mikroorganismer genom jäsning sönderdelar och förvandlar materialet. Detta göres i gödselbehållare och bör luftas genom regelbunden omröring (minst 1 ggr/dag) så att anaerob förruttnelse undvikes.
Gödselvattnet skall som alla sådana förtunnas, 1 liter gödselvatten på 10 liter vatten. Detta är lämpligt som starthjälp under första vegetationsperioden. Obs! användes för krävande växter. Var försiktig med ett oluftat gödselvatten! Den starka lukten av ammoniak hos ett sådant blir, även förtunnat, till lockbete för insekter.
Gödselvatten av olika växter
Av brännässla, maskrosor, kålväxter, comfrey eller fågelträck (till 25 kg färsk, respektive 5 kg torkad fågelträck vardera 100 liter vatten) kan genom jäsning en fullgod gödselvätska framställas. Vid beredning av särskilt brännässelvatten rådes till följande: de gröna växtdelarna läggs med tyngd i botten i en jutesäck som placeras i tunna som fylls med regnvatten (helst). Materialmängd är 8-10 kg färska nässlor till 100 liter vatten eller 1 kg torkade till samma mängd vatten. Tack vare jutesäcken kan de lämningar som blir kvar efter jäsningen lätt lyftas ur tunnan och gödselvattnet behöver inte täppa till munstycken i vattenkannor eller sprutor. Vattentunnan bör täckas med ett trägaller, så att luft kan cirkulera och fåglar och andra små djur inte drunknar i den. Det är lämpligt att röra om i tunnan en gång om dagen samt första gången strö i en handfull stenmjöl, vilket hindrar obehaglig lukt.
Så snart som gödselvattnet blivit mörkt och inte längre jäser, kan det användas. Före användning förtunnas det 10 till 20 gånger. Med det förtunnade gödselvattnet vattnas rotområdet runt växten. Om vätskan träffar bladen måste dessa omedelbart spolas av med rent vatten. Var noga med att vätskan aldrig hamnar på sallatens hjärtblad.
Förebyggande växtskydd
Det förebyggande växtskyddet handlar i första hand om en förstärkning av kulturväxterna och en förminskning av faran för skadedjurs- och sjukdomsangrepp och kan användas innan en större skada är ett faktum.
Särskilt viktiga hjälpmedel i det förebyggande växtskyddet är olika örtvätskor, d.v.s. jästa och kokta sådana eller okokta teavdrag. Till alla dessa bör om möjligt regnvatten användas, både till förtunningen och avdraget.
Starkt solsken skall absolut undvikas vid spridningen. Ett undantag utgör dock det kiselhaltiga åkerfräkenteet, som sprides i solsken tidig förmiddag och sen kväll.
Olika örtavdrag
Vanligast används brännässla, åkerfräken comfrey och malört. Det noggranna förfarandet i 100 liters fat har redan beskrivits. För framställning av mindre mängder användes 10 liters hink. Har vi färska växter fyller vi hinken helt, packar materialet lätt och fyller på vatten till kanten. Om vi använder torkad drog räcker ca 200 g på 10 liter vatten.
Kokt örtvätska: Låt färska eller torkade växter stå och svälla i vatten en dag, placera kärlet på svag värme, låt koka i 20 min, låt svalna under lock.
Te: Sönderskurna eller torkade växter får endast dra i hett vatten. (Anm: åkerfräkente kokas alltid som kokt örtvätska.)
Teavdrag: Färska eller torkade växter får dra högst 3 dagar i vatten, får ej jäsas. Silas före användning. Efter sprutning och bevattning av örtmedel kan andra hjälpmedel användas. Så t.ex. såplösning (2%-ig) mot bladlöss, natronvattenglas (22%-ig) för sprutning under vintern mot svamp sjukdomar på bärbuskar och fruktträd.
Sprutplan för användning av jästa, kokta och (okokta) teavdrag från örter
| Ört | koncentration | tid | art | ändamål |
| Brännässla el comfrey jäst vätska | 1 kg färsk brännässla el comfrey i 10 l vatten | insekts-avvärjning och stärkande på hela växten | ||
| 20 ggr förtunning | hela året | växt | ||
| 10 ggr förtunning | hela året | jord | ||
| Starka kokta el okokta teavdrag | 1 kg färsk el 100-150 g torkad brännässla på 10 l vatten, oförtunnat | hela året | växt | mot angrepp av löss eller som tillägg till kompost |
| Åkerfräken kokt eller teavdrag | 1 kg färsk åkerfräken el 150 g torkad i 10 l vatten, spädes 5 ggr blandas med nässla | hela året, början av våren, sprutning före knoppn, på sommaren på morg i solsken | växt | stärker växten mot sjukdomar, skorv och rost, falsk och äkta mjöldagg, krussjuka, röd spindel, kvalster |
| Renfana, jäst, kokt och okokt teavdrag | 3 kg färskt material på 10 l vatten | alla sorters ohyra, ex jordgubbs-vivel, hallonbagge, blad- geting, mot rost och mjöldagg | ||
| oförtunnat | vinter-besprutn | växt | ||
| oförtunnat | sommar | jord | ||
| 2 ggr förtunnat | sprutn efter blomning | löv | ||
| 1 1/2 ggr förtunnat | höst-besprutning | växt | ||
| Träjon (ormbunke, Dry- opteris Felix mas) jäst el kokt | 5 kg färskt el 0,5-1 kg torkat mate- rial i 10 l vatten, jäst el kokt | vinter-besprutn tidig vår o senare hela året | växt växt jord och växt | vid angrepp av blod- el sköldlöss, ev mot sniglar, vid kalibrist som kompost-tillägg |
| Maskros jäst, kokt el teavdrag | 1,5-2 kg färsk växt som jäst el kokt i 10 l vatten utan förtunning | vår och höst | jord och växt | växt stimulans, kvali- tetsförbättring (som kompost-tillägg) |
| Kamomill kokt el teavdr | små mängder, som te för människor | sommar | växt | stimulerande för kulturen, till betning av frö, som kompost- tillägg |
| Malört jäst, kokt el teavdrag | 1 kg färsk växt på 10 l vatten utan förtunning | vår | växt | bladlöss, rost, björn- bärskvalster, bladlöss |
| 2 ggr förtunnat | höst eft beskärn | växt | ||
| 3 ggr förunnat | juni-juli | växt | ||
| Kvassia-åkerfräken kokt tills med såpa (för fruktodl snålt med såpan!) | 150 g kvassia kokt i 2 l vatten + 2 l kokt åkerfräkente+250 g såpa förtunnas med vatten till 10 l | vår till höst vid behov | växt | bladlöss och andra skadedjur |
Fotnot: Översättning ur Fernschule der Landwirtsehaft, Weiterbildung febr 1980 A Sturzenbeeker.