Vitlök
Allium sativum
01 Allmänt
Hos vitlöken är bladen platta och en lök består av flera små klyftor, omgivna av vita hinnaktiga fjäll.
Det latinska namnet för löksläktet Allium betyder starkt luktande. Det är den svavelhaltiga oljan som gör sig mer eller mindre påmind i alla löksorter, och i vitlöken mer. Man brukar säga om vitlöksätarna att de osar svavel.
Enligt Hagdahls kokbok har den en "livgivande inverkan som gör detta födoämne av helt annat skrot och korn än vår gamla bekanta, potatisen, som inte innehåller en enda gnista livgivande ämnen, förrän den förvandlats till brännvin".
Vitlöken odlades redan i Egypten omkring 3200 f Kr, liksom i Indien och Kinas tidiga kulturer. Den härstammar antagligen från Centralasiens Allium longicuspis.
02 Näringsvärde
Vitlök är nyttig men inte särskilt näringsrik. Den innehåller ämnet alliin, som under inverkan av ett enzym som också finns i löken, omvandlas till den flyktiga och obeständiga oljan allicin. Det är den som är vitlökens magiska ingrediens, med förmåga att hämma tillväxten av en rad sjukdomsalstrande bakterier.
Näringsvärde i 100 g ätlig råvara:
| Energi, exkl fibrer | 663 kJ 158 kcal |
| Protein | 6,4 g |
| Fett, totalt | 0,5 g |
| Fettsyror, mättade | 0,1 g |
| Fettsyror, fleromättade | 0,3 g |
| Kolhydrater, totalt, ej fibrer | 31,5 g |
| Kolhydrater, mono- och disackarider | 3,9 g |
| Kostfibrer | 1,5 g |
| Tiamin | 0,20 mg |
| Riboflavin | 0,11 mg |
| Niacin | 0,7 mg |
| Niacinekv | 1,8 mg |
| Vitamin B6 | 0,13 mg |
| Folacin | 3 mikrogram |
| Askorbinsyra | 31 mg |
| Natrium Na | 17 mg |
| Kalium K | 400 mg |
| Kalcium Ca | 181 mg |
| Fosfor P | 153 mg |
| Magnesium Mg | 25 mg |
| Järn Fe | 1,7 mg |
| Zink Zn | 1,0 mg |
| Selen | 20 mikrogram |
03 Utsäde
Den vitlök som kan köpas i affären importeras vanligen från medelhavsländerna. De kan användas som sättlök och varje klyfta ger upphov till en ny planta. Välj klyftor som är välutvecklade.
Kring varje klyfta bildas nya vitlökar med ett antal klyftor. Dessa kan sedan användas som utsäde. För att testa grobarheten räcker det att lägga några klyftor varmt. Bestrålad lök gror inte.
Vitlöken sätter vanligen små lökar även i toppen av stängeln. Dessa småplantor kan också användas som utsäde. Eftersom de är mindre är de naturligtvis känsligare för till exempel torka.
04 Jordmån
Som för all lök är en sandblandad lättlera den bästa. Jorden får gärna vara kalkrik med pH ända till 7,5, men den får inte vara för kväverik. Bäst är ett varmt, vindskyddat läge, till exempel intill en läplantering.
Vitlök går utmärkt att odla i växthus och drivbänk. Odling i drivbänk löser enkelt problemet med marktäckning över vintern, eftersom höstplantering är att föredra. Det ger längre växtsäsong.
En träram med 30 cm hög sida räcker. Strax innan frosten fyller man ramen med halm så den blir helt täckt. I april tas halmtäcket bort och jorden runt lökarna luckras. Tänk på att lök har ett grunt jordsystem och det är lätt att skada rötterna om man kommer för nära med redskapen.
05 Växtföljd / Samodling
Vitlök trivs bra ihop med fruktträd, gurka, hallon, jordgubbar, morötter, rosor och tomater. Mindre bra trivs den med kålväxter, störbönor och ärter.
06 Sådd / plantering / drivning
Höstplantering med marktäckning är bäst. Då hinner lökarna växa sig stora även i vårt klimat.
Efter skörd bör klyftorna förvaras varmt, vid ca 25-30 grader, en vecka eller två för att slippa stocklöpare.
Vid ett praktiskt försök i Skåne sattes vitlöken så sent som 8 december och utan vintertäckning. Den 1 augusti började skörden och fastän alla lökar var i stock, var dock smaken och storleken prima.
En beprövad engelsk metod är att sätta vitlöksklyftorna i paperpot - papperskrukor - på hösten, förvara dessa frostfritt och sedan sätta ut dem så snart jorden reder sig.
Ett tag före utsättningen kan marken täckas med plast, så jorden blir uppvärmd. I plasten kan man sedan göra kryss och sätta ner krukorna med vitlöksklyftorna så att de får "flaggan" ovanför plasten. På så sätt får löken på tidigt stadium varma fötter och kallt huvud.
Avståndet bör vara högst 15 cm mellan lökarna och 30-45 cm mellan raderna. Sätt dem inte djupare än ca 2 cm.
Även frösådd med förkultivering kan prövas. Lämplig såtid är då 1 mars.
07 Gödsling
Grundgödsel med naturgödsel på hösten om det behövs. Justera pH med benmjöl vid behov. Strö ut träaska på våren före sådd.
På starkt sandig jord kan kreatursgödsel och malda havsalger (Algomin) användas.
08 Bevattning
Vitlök klarar sig ganska bra utan bevattning. På torrkänsliga jordar kan det dock vara lämpligt med bevattning torra vårar.
På våren ska löken snabbt komma igång och börja växa. Rotsystem och stjälk måste utbildas för att upplagringen av näring i form av nya lökar skall kunna ske med framgång.
Under sensommaren är bevattning inte lika viktigt. Då är vitlökens rotsystem vanligen så stort att det klarar att försörja växten med nödvändigt vatten.
09 Växtskydd
Vitlöken är ganska frisk. Mosaikvirus, som ger fläckiga lökblad, kan försämra skördemängden.
Använd friskt utsäde, ett bra sätt är att producera eget utsäde.
10 Skörd
Utvecklingstiden är 150 dagar. För tidig upptagning och pustning medan blasten är grön är olämpligt såvida inte löken ska användas omedelbart. Löken skall heller inte stå för länge. I så fall kan det slå ut nya rötter, vilket försämrar hållbarheten.
Torka löken luftigt ute i 1-2 veckor. Putsa den inte, då försämras också hållbarheten.
11 Förvaring / lagring
Vitlök bör förvaras torrt vid 4-5 grader. Temperaturen bör ej överstiga 7 grader och inte understiga -2 grader.
När löken torkat ordentligt flätas blasten samman så tätt att lökarna bildar en utdragen klase eller fläta. Denna hängs på ett ställe där ovannämnda temperatur råder. Vid konsumtion kan man lätt klippa bort en lök i taget utan att flätan faller sönder.
På vissa ställen i Frankrike är det en viktig sak att fläta ihop vitlökarna på ett fantasifullt men ändamålsenligt sätt. Där finns speciella vitlöksutställningar där flätorna visas och provsmakning sker liksom prisutdelning till de främsta odlarna.