Börja odla organisk-biologiskt 3
Ogräsrensning, marktäckning, gröngödsling och skörd
Sommaren kom snabbt. Av alla planer är inte allting förverkligat. Tiden räcker inte till och ett antal sena nattfroster har kanske spolierat en del.
Ogräset
Vänta inte med att rensa ogräs. Det effektivaste sättet att tröttna på odling är att strunta i ogräsrensningen när ogräsen är små. Om man väl sätter igång, när samvetet definitivt säger: jobba, är det redan för sent! Det brukar inträffa när det man egentligen tänkt odla inte längre går att identifiera utan att krypa på knä. Har man dessutom struntat i att markera raderna ordentligt med pinnar, sättlök eller dylikt, är risken uppenbar att grödan stryker med vid rensningen. Om inte annat räcker kvällarna före semestern inte till, för att ligga på knä och plocka fram små späda morotsplantor bland drivor av våtarv och annat snabbväxande.
Börja rensa veckan efter sådden
Redan veckan efter sådden är det dags att gå över jorden mellan raderna med ett skyffeljärn. Potatislandet mår utmärkt om man går över det med en hacka varje vecka. Lättast går det om man knappt ser några ogräs alls. När man hackar lätt så ser man hur de trots allt grott och ligger i jorden redo att sticka upp. I båda fallen underlättas arbetet av snörräta rader och tydliga radmarkeringar.
Gallring är viktigt
När plantor är små tar de liten plats och när de växer blir de större. Det är en märklig egenhet. I många år har jag låtit mig luras av att de små liven inte ser ut att trängas och väntat med gallringen så länge att huvudskörden faktiskt blivit lidande på detta. Trångt mellan plantorna betyder många men små. Glest mellan plantorna betyder färre men större. Logiskt men svårt att acceptera.
Vatten
Ibland kommer torkan tidigt. Då måste man vattna. Visserligen brukar grödan komma upp ändå, men kan man hjälpa till att hålla fuktigheten optimal växer det snabbare och näringsförsörjningen blir jämnare. Och växter som trivs blir mindre ofta sjuka.
Att samla in regnvatten är en klok åtgärd. Tunnor och hinkar är bra eller varför inte en dammanläggning om man odlar i litet större skala. Jag skojar inte - de som bor vid en sjö eller ett större vattendrag är lyckligt lottade. Marktäckning kan dock lösa en stor del av vattenproblemen.
Gödselvatten
Kålväxter och andra med längre utvecklingstid kan behöva litet extra näring under växtperioden. Det kan man ge med gödselvatten. Hos många alternativodlare står det en tunna och stinker. I den finns jäst nässelvatten, alltså brännässlor blandade i vatten som står och jäser. Det uppstår en mjölksyrajäsning och det uppstår en skarp ammoniaklukt, som man till nöds kan hålla nere med stenmjöl. Man strör alltså detta allt som oftast ner i vattnet.
Gödselvatten måste luftas. Man skall piska eller röra ner luft helst varje dag och somliga, t.ex. biodynamikerna, sköter denna procedur med stor finess. På ett par veckor ändrar sig då vattnets lukt och utseende. Det betyder att luftälskande aeroba mikroorganismer har gjort koncentratet användbart. Nässlan är en nyttig växt och nässelvatten är stärkande. Men detta som allt gödselvatten skall spädas före användningen.
Starkare gödselverkan får man om man också blandar i litet gödsel. När man vattnar med gödselvatten bör man tänka på att vattna innan, om det är torrt.
Marktäckning
Marktäckningen kan man börja med så snart plantorna satts ut eller gallrats. Det gäller bara att ta det litet försiktigt, så att man inte täcker eller knäcker det man tänkt odla också.
Vitsen med marktäckningen är dels att slippa rensa ogräs hela sommaren, dels att tillföra jorden organiskt material. Det är så man får igång livet i jorden - genom att mata det och sedan se till att fortsätta mata det. Då får man också en luckrare jord som besparar dig en massa arbete med jordbearbetning. Detta är dock en vinst på litet längre sikt. Snabbare märker du att behovet att vattna minskar betydligt. Och blir det en riktigt våt sommar, så piskar regnet inte sönder jordgrynen och den fortsätter att dränera och andas långt efter det att en har jord blivit tät och packad.
Större ogräs tar man bort och sedan fyller man på med gräsklipp, växtavfall osv. Tänk bara vilken yta ett enda rabarberblad kan täcka. Man kan till och med odla speciella växter bara för att få täckmaterial. En sådan är vallörten eller comfrey, som den också kallas. Har man väl planterat den, finns den alltid där och bara växer och frodas. Jag brukar klippa ner den åtminstone ett par gånger varje år och det mår den bara bra av.
Potatis bör dock inte täckas med gräsklipp. Använd i stället halm. Annars finns det risk att potatisen får för mycket kväve och blir svart när man kokar den. Ett annat sätt är att så in subklöver mellan potatisraderna när man kupat några gånger. Det får ungefär samma effekt fast på litet längre sikt.
Gröngödsling
"Eftersom man inom stora delar av vårt land vid gröngödsling går miste om skörden för en säsong på den gröngödslade ytan, är det nog värdefullt att känna till de stora fördelar som gröngödslingen har på jorden, så att man med glädje kan avstå från den uteblivna skörden." Så står det i Nils Akerstedts bok "Den Biologiska Trädgården, del 1".
Det främsta målet med gröngödslingen är att förbättra jordens fruktbarhet. Gröngödslingsväxterna påverkar både biologiska, fysikaliska och kemiska processer i jorden och förbättrar jordstrukturen liksom den närings- och vattenhållande förmågan, allt i positiv riktning. Det låter väl bra? Det betyder konkret att de odlade växterna blir friskare och en del sjukdomar försvinner helt.
Vid odling av gröngödsel kan man använda många olika växter, t.ex. olika baljväxter som klöver, ärter m m, gräs som havre eller westerwoldiskt rajgräs eller t.ex. honungsört. Lupinen med sitt gigantiska rotsystem höll jag på att glömma. En del av gröngödslingsväxterna är också mycket bra bi-växter, något som biodlarna kan utnyttja.
Och en del blommar riktigt vackert, ringblomma t.ex.. Man får bara vara litet försiktig, så att de inte fröar av sig för mycket.
För nybörjaren, som skall använda gröngödsel för första gången, är subklöver tacksam att använda. Både i renkultur och som täckgröda mellan raderna. Subklövern har ju den fördelen att den fryser bort under vintern, så att arbetet med nedmyllning försvinner. Så glest, så sparar du frö. Den grenar ut sig och täcker på sikt nästan allt. Sår du mellan raderna, så slå den om den tenderar att täcka huvudgrödan, den kommer igen.
Själv experimenterar jag i år med dryga 400 kvadratmeter med en blandning bestående av 1 kg westerwoldiskt rajgräs, 1 kg blålupin och 500 gram käringtand, spetsad med litet stänk av honungsört. Det var vad jag hade över. I vinbärslandet är det subklöver och vitlupin och potatisen skall få subklöver i sinom tid, eftersom jag f.n. saknar halm.
Skörd
Har man tidig skörd gäller det att inte låta landen ligga och ogräsen ta överhanden. Antingen kan man ju så in en gröngödselgröda och låta den växa säsongen ut. Eller så kan man som Kjell ta en omgång grönsaker till. Men då gäller det att också ha en jord som verkligen är i form. Och kanske bo vid kusten och ha milda vintrar.
Jag kan bara inte nog trycka på detta att inte bara låta landen ligga efter skörd. Ogräs som fröar av sig blir besvärliga nästa år. Håll jorden täckt, antingen med en växande gröda eller med marktäckningsmaterial.
Anders Lund/Odlaren 1989