Börja odla organisk-biologiskt 4
Plantuppdragning, start och redskap
Nu är det vår. Fröerna är inköpta. Krukor och brätten på plats. Kalken är kalkad och jorden är färdigblandad. Fiberduken införskaffad och odlingsplanen är i sin ordning. Vi börjar inomhus, med plantuppdragning. När jorden reder sig sätter vi igång ute också. Tidpunkten skiljer sig mycket mellan olika landsändar.
Inomhus
Vad kan man så i?
Allt går att använda. Gamla mjölkkartonger uppskurna på längden eller på tvären, yoghurtburkar, trälådor, äggkartonger, lerkrukor, aluminiumfolielådor osv. Bara jorden kan bli 5 cm djup. Då går det inte åt för mycket jord och ändå håller det sig fuktig ganska länge. Man skall kunna vara på jobbet en hel dag utan att jorden torkat ut helt när man kommer hem igen. Plastkrukor är dock mest praktiska. Eller varför inte plantbrätt? Drar man upp större mängder plantor håller det inte att arbeta orationellt.
Vad är brätt?
Man kan säga att brätt är sammanhängande sjok av små krukor, specialtillverkade för rationell plantuppdragning.
Plantek plantbrätt är robusta saker som man kan använda i många år. Yttermåtten är 40 X C 40 cm och småkrukorna finns i storlekarna 23 mm, 32 mm, 50 mm och 78 mm.
Vefi pluggbrätt består av ganska tunn plast och är billigare. De lämpar sig mera för stordrift och engångshantering, men den varsamme kan få dem att hålla ganska länge ända. Yttermåtten är 40 X 60 cm och småkrukornas storlek är 27 mm, 32 mm, 42 mm, 45 mm och 55 mm. Dessa pluggar är mycket koniska och åsikterna tycks gå isär om vilken form som är den bästa.
Att så i brätten
Tänk på att brätten inte skall ställas direkt på bord. Det brukar gå bra om man täcker borden med plastfolie eller fiberduk. Bäst är att palla under med t.ex. rörställningar, så att det blir någon decimeter luft under. Då blir rotbildningen bättre och plantan kommer lättare igång att växa efter utplanteringen.
Vad ska man så inomhus?
Det mesta utom morötter. Fast allt lönar sig inte. Alla kålsorter börjar det bli lagom att så i april. De behöver 5-6 veckor innan de kan planteras ut. Vänta litet med de känsligaste sorterna. Sallat sår man med fördel i omgångar och den behöver också 5-6 veckor innan utplanteringen. Gurka och melon lönar det sig inte att så för tidigt. Ge dem 2-4 veckor innan de ska ut, och de ska ut när sista nattfrosten varit. Majs kan man dra upp inomhus och varför inte tomater... Ja, du vet kanske bäst själv vad du vill ha.
Börja odla
Kratta bort marktäckningen så snart snön smält bort. En levande jord är redan så lucker att ytterligare bearbetning inte år nödvändig.
Lite ordning och reda skadar inte
Nancy Bubel har i Starta från frö en käck liten checklista som ser ut ungefär så här:
1. Se till att du har allt du behöver - allt ifrån lådor och såjord till etiketter, pennor, vattenkanna, gamla tidningar att lägga under och så naturligtvis frön.
2. Gör i ordning en arbetsplats där du kan arbeta rationellt.
3. Gå igenom dina fröpåsar och skriv etiketter innan du sår. Det är väldigt viktigt att hålla reda på sorterna och lika lätt att blanda dem. Frön är små och väldigt lika.
4. Gör i ordning lådorna och förbered där de skall stå. Fyll i jord till lagom höjd - någon cm från kanten - och platta till ytan litet, så att små frön inte faller för långt ner.
5. Så. De flesta fröer behöver inte blötläggas före sådden, åtminstone inte sådana som man vanligen sår inomhus.
6. Täck över fröna. Om inte fröna är för små brukar det gå bra att strö ca 5 mm jord över, som trycks ihop lätt. Mycket små frön räcker det att man bara trycker ner i jorden litet.
7. Täck lådorna med t.ex. plast eller fliktigt tidningspapper eller trava helt enkelt ett antal lådor på varandra om det går.
8. Ge alltihop lagom trivsam värme så att groningen blir snabb och jämn.
9. Kontrollera så att ingenting möglar eller torkar ut.
10. Ge plantorna ordentligt med ljus och lägre temperatur så snart de grott. För litet ljus och/eller för mycket värme ger långa gängliga plantor. Tänk på potatisgroddarna i skafferiet!
Utomhus
Bort med vintertäcket
Litet längre fram på våren krattar man bort vintertäcket så att sol och vårvindar snabbare torkar och värmer jorden. När jorden reder sig är det dags att börja göra i ordning såbädden.
Är jorden inte i gott skick behöver den nog luckras. Använd grävgrep eller jordfräs om det handlar om större ytor. Man måste inte smula sönder jorden helt och hållet bara för att man äger en motorfräs. En jord i gott skick är så lucker att den bara behöver jämnas till med krattan före sådd.
Dra inte såraderna för djupa. 2 cm brukar räcka bra. Är jorden mycket torr vattnar du först i raden. Så glest, så blir det enklare att gallra och fröerna räcker längre. Tryck till med krattan helt lätt efter sådden och glöm inte att markera raserna med ett par pinnar. Man kan också sätta sättlök på ett par meters avstånd i raden för att underlätta ogräsrensningen.
Litet om sådden
Dra inte såraderna för djupa, 2 cm brukar räcka bra för de flesta fröer. Hur man drar sårader som är exakt så djupa, som det står på fröpåsarna att de skall vara, är för mig en gåta. Jag har i många år använt en egenhändigt hopsnickrad raddragare som åstadkommer tre eller fem parallella rader åt gången. Detta går mycket snabbare än att spänna lina mellan två pinnar och sedan dra en fåra utefter linan.
Så glest, så räcker fröet längre och gallringen blir lättare. Markera också såraderna med pinnar i ändarna och eventuellt också på mitten innan du trycker till jorden helt lätt över raden. Då är det lättare att se var raden är när ogräset kommer och detta skall rensas bort. Jag brukar också sätta sättlök med ett par meters mellanrum i såraderna, för att ytterligare underlätta upptäckten.
Att rensa ogräs
Man behöver inte vara överdrivet rädd för ogräs, men det första ogräset skall man ta bort när det är helt litet. Annars kanske man aldrig hittar sin sårad igen. Ogräs rensas lättast med skyffeljärn.
Redskap
Lucko heter en genialiskt enkel handrensare. Man kan gå helt nära späda plantor utan risk eftersom man ser vad man gör.
Nackdelen är att man inte ser var ändarna på järnet är och att man därför riskerar att skada det man vill skydda om man går för nära raden. Därför är den s k Munkfors-hackan det bästa redskapet. Här går ändarna på järnet upp till fästet och du ser hela tiden var redskapet arbetar. Det är mycket förtretligt att finna att man rensat bort sina egna morötter av misstag. Lucko, den lilla handrensaren, bygger på samma princip. En pianotråd i bygelform och ett handtag. Hade dessa redskap inte varit så billiga hade en händig person lätt tillverkat sådana själv, så genialiskt enkel är konstruktionen.
Fibeduk förbättrar odlingsklimatet
Ett knep för att värma upp jorden snabbare före sådd är att täcka den med fiberduk direkt efter det att jorden krattats jämn. Samtidigt som jorden fortare blir varm påskyndar man groningen av den första omgången ogräs.
När det börjar bli dags att så tar man av fiberduken, rensar bort ogräset och sår. Sedan täcker man igen med duken. På så sätt gror fröna fortare och de späda plantorna får åtminstone ett litet skydd mot eventuell frost.
Marktäckning - igen
När jorden blivit ordentligt uppvärmd och fröerna grott, är det dags att börja med marktäckning igen. Detta oavsett om fiberduk används eller ej. Använd det gamla överblivna marktäckningsmaterialet, som du krattade undan tidigare i vår. Eller tag färskt gräsklipp och annat organiskt material allt efter vad som står till buds. Det viktigaste är att ständigt mata jordens mikroorganismer så att jorden blir allt mer levande. Marklivet är den allra viktigaste faktorn när det gäller att bibehålla och öka jordens fruktsamhet. Allt kommersiellt prat om att gödsla växterna i stället för jorden syftar endast till att skapa syntetiska odlingssystem som kräver ständig tillförsel av produkter från kemiföretagen. Organisk-biologisk odling strävar efter att bibehålla och öka jordens fruktsamhet även efter det att de fossila utsvävningarna upphört. Folk som brukat jorden har i alla tider haft ett längre perspektiv än handelsmännen...
Det viktiga stenmjölet!
Stenmjölet tillför jorden värdefulla mineralämnen. Mikrolivet gynnas av stenmjölet, växterna mår bättre och vår hälsa, liksom husdjurens, påverkas i positiv riktning.
Stenmjölet går inte att avfärda med konstaterandet att både ler och sand ju har samma ursprung.
Pröva själv och du kommer att märka skillnaden.
I vårt klimat är det mycket svårt att överdosera stenmjölet, men en giva på upp till ca 10 kg per 100 m2 rekommenderas. Använd också stenmjöl i komposten. Det underlättar nedbrytningen och minskar antalet omläggningar.
Anders Lund