Odla med grönmassa
Gödsla med naturlig näring
Om man täcker jordytan mellan de odlade växterna med grönmassa, gräsklipp eller finhackade vilda växter, då tillför man alla de näringsämnen som växterna behöver. Denna marktäckning gör att ettåriga ogräs stoppas och växterna behöver inte vattnas lika ofta som när jorden ligger bar.
När man använder grönmassa för marktäckning är det möjligt att odla i gräsmattan eller annan gräsbeväxt mark utan att man först gräver om jorden eller tar bort ogräsrötter. Med denna odlingsmetod går det även att odla såväl grönsaker som perenna växter, sommarblommor, rosor, buskar och träd i enbart sand.
Odling i öppen jord
På hösten, efter skörden, täcks jordytan med skörderesterna som bör sönderhackas något och dessutom läggs löv, gulnat gräs, gammalt hö och kompostjord ovanpå skörderesterna, så att man får ett 10-15 cm tjockt lager av organiskt material.
Tidigt på våren eller så fort snön smälter bort avlägsnas resterna av täckmaterialet på den delen av landet där tidig sådd skall ske. Det täckmaterial som avlägsnas förs över till den del av landet där potatisen och utplanteringsväxterna skall odlas.
När rotfrukterna har gallrats och utplanteringsväxterna har satts ut, så skall jordytan mellan raderna, och mellan plantorna när det är stora avstånd, täckas med nyslaget gräsklipp i ett 5-10 cm tjockt lager. Det går lika bra att använda finhackade eller malda vilda växter, t.ex. nässlor, mjölkört, älggräs, rölleka m.m. för denna täckning. Är tillgången på grönmassa begränsad, så bör man till en början täcka med ett 5 cm tjockt lager, tills dess hela ytan täckts och därefter läggs ytterligare ett lager, så att det totalt blir ett 10 cm tjockt lager med gräsklipp.
De första 3-4 åren som man odlar med enbart grönmassa som näring till växterna kan det finnas behov för ytterligare en täckningsomgång på 5-10 cm, men därefter bör man inte täcka med nyklippt gräs eller nymalen grönmassa mer än en gång per sommar.
Grönmassan skall aldrig läggas i tjockare lager än 10 cm. Är försommaren nederbördsfattig måste den marktäckta ytan vattnas en gång i veckan till dess att växternas blad täcker grönmassan. Är det så torrt att grönmassan torkar, så frigörs inte näringen tillräckligt snabbt för att växterna skall få den näring de behöver. Vid ovanligt låg temperatur på våren och försommaren frigörs inte heller näringen i den takt som växterna behöver den. Därför bör man då gödselvattna ett par gånger med nässelvatten.
Odling i gräsbeväxt mark
Det går att odla upp ett nytt trädgårdsland utan att först ta bort grästorven och jorden behöver inte grävas om. Man behöver inte heller ta bort rötter av tistel, kvickrot, nässlor m.m. En förutsättning är dock att man använder marktäckningsmetoden och dessutom tar tidningar till hjälp.
Denna metod lämpar sig bäst för odling av potatis och andra grödor som är kraftigt växande t.ex. kål av olika sorter. Men efter 2 års odlande med dessa grödor går det utmärkt att odla vad som helst.
Gräset eller den växtlighet som finns på platsen klipps av så nära jorden som möjligt strax innan odlingen skall ske. Kål sätts på normalt avstånd mellan såväl rader som plantorna i raden. Vid sättningen behöver man bara göra ett stort hål i grästorven, så att kålplantans jordklump går ner i hålet om plantorna är uppdragna i 4-8 cm stora krukor. Det är en fördel om lite lösjord eller sand läggs runt jordklumpen, så att det inte blir lufthål mellan grästorven och jordklumpen. Vattna normalt och lägg därefter blöta tidningar runt varje planta och över hela ytan mellan plantorna och mellan raderna. Tidningarna bör ha legat i vatten i minst ett dygn innan de används och de skall vara hopvikta eller bestående av minst 20 blad. Ovanpå tidningarna läggs sedan ett 20 cm tjockt lager grönmassa och den behöver inte vara speciellt finhackad.
Kålplantorna och hela odlingsytan bör vattnas 2 gånger i veckan de första 2-3 veckorna. Efter 4-6 veckor läggs ett nytt lager grönmassa alldeles intill kålplantorna. Det behövs inte för näringens skull men för att hindra ogräsplantor att komma upp intill kålen. Det är viktigt att tidningarna läggs så tätt att det inte blir någon skarv mellan dem, för då kommer gräs och andra växter snabbt att tränga sig upp. Man bör därför kontrollera några gånger under sommaren att det inte kommer upp någonting mellan kålplantorna. De växter som eventuellt kommer upp, stoppas lätt med att nya tidningar läggs ovanpå de gamla på den platsen.
Potatis
Potatis som sätts i grästorv sköts på samma sätt som kålen. Men för potatisen behöver man inte använda sig av så stora avstånd som vid normal potatisodling, eftersom dessa potatisstånd inte skall kupas. Avståndet mellan raderna behöver inte vara mer än 30-40 cm och avståndet mellan potatisarna i raden bör vara ca. 30 cm. När potatisen sätts i hålet i grästorven är det viktigt att några nävar lös jord eller sand läggs över varje potatis.
Tidningarna täcks även här med ca. 10 cm grönmassa efter sättningen, så att tidningarna hålls på plats. Det är viktigt att inte någon del av en tidning kommer över sättpotatisen, för då har den svårt att komma upp. När blasten blivit 20-30 cm, skall en ny omgång grönmassa läggas intill varje potatisstånd, så att det inte kan komma in något ljus mellan potatisblasten och tidningarna. Nypotatisen kommer att ligga alldeles på ytan under tidningarna och finns det då en liten öppning, så är det risk för att potatisen blir grön. När potatisen sedan skördas behöver man bara lyfta på tidningarna och plocka potatisen!
Efter 2 års odlande på detta sätt är alla gräs- och ogräsrötter döda, så att man den 3:e sommaren kan få rotfrukter på detta nyuppodlade land, utan att man har behövt gräva någonting.
I jord som innehåller rikligt med knäpparlarver bör man inte odla potatis andra året, utan endast första året, för då har larverna gräsrötter att leva på, men andra året tar de potatisen.
Litteraturtips:
”Boken om marktäckning och om odling i sand”, Nils Åkerstedt, Natur och Trädgårds Bokförlag, 1995.