Annonser

Till hemtvål - nytt fönster

Till ekobyggmässan - nytt fönster

Till koloniliv - nytt fönster

Fri jord

Klicka här för att rädda skog

 

Marktäckning

Var? När? Hur? Varför?

Varför?

Jordens ekosystem är skapat som ett kretsloppssystem. Grunden är det gröna bladets förmåga att med solens hjälp ta upp energi ur luften (assimilation) och omvandla och lagra den energin i samverkan med växtens rotsystem. När bladet dör faller det till marken. Där bryts det ner av mikrober och andra jordorganismer till sina ursprungliga beståndsdelar. Dessa kan sedan åter tas upp av växternas rötter. Cirkeln är sluten. Vid odling på bar mark bryts detta kretslopp. Med marktäckning håller man kretsloppet slutet. Man arbetar med naturen!

Hur påverkar marktäckningen?

Marktäckning påverkar jorden och odlingen på många sätt. Markfukt, temperatur, ogräs, maskar och sniglar, mikroorganismer och jordstruktur är olika faktorer som påverkas. Effekten är i en del fall omedelbar. I andra fall sker ändringarna successivt och långsiktigt.

Markfukt

Markfukten påverkas direkt. Avdunstningen från ytan minskar kraftigt. Behovet av bevattning i samband med torrperioder minskar drastiskt. Vid långvarig torka kan man behöva vattna marktäckningen för att hålla nedbrytningen i gång.

Temperatur

Under själva odlingssäsongen utjämnas temperaturskillnaderna mellan dag och natt. På dagen blir jorden inte lika uppvärmd som bar mark. På natten sjunker inte temperaturen lika mycket eftersom marktäcket isolerar. Risken för frostskador på späda plantor kan öka. På bar mark värms jorden upp mera under dagen och den värmen kommer plantorna till del under natten. Så sker inte när marken är täckt. Ett tips är att lämna lite öppen jord runt plantorna och intill sårader. På våren värms den täckta marken upp långsammare. Detta kan i viss mån undvikas om man luckrar täckningen med en grep. Man kan även lägga marktäckningen åt sidan eller lägga den på komposten.

Ogräs

De flesta fröogräs klarar inte av att tränga igenom marktäcket. Fröna gror men plantorna dör och bryts ned under täcket. Rotogräs som kvickrot och tistel har inga problem att växa igenom. Det är alltså lämpligt att ta hand om dem innan man lägger på marktäckningen. I regel är det ändå lättare att dra upp dem som blir kvar tack vare täckets gynnsamma inverkan på jordstrukturen.

Maskar

För maskar är marktäcket oerhört positivt. Den stora daggmasken - vår bästa vän - får ett betydligt tryggare och angenämare liv. Den kan bara para sig ovanpå jorden och blir då ett lätt byte för trastar och andra maskälskare om marken ligger bar. På hösten och under vintern minskar risken för tjäle och masken kan alltså hålla igång hela tiden. Stora daggmasken hämtar också upp näringsämnene på större djup än vad växternas rötter normalt når. Rötterna kan även utnyttja gångarna för att nå djupare i jorden och för att ta vara på den näring som finns på sidorna i gångarna där maskarna lägger en del spillning.

Sniglar

Sniglar kan vara ett stort problem i täckodling. Sniglarna övervintrar i jorden, men tål inte tjäle. Om man täcker jorden över vintern hindras tjälen att tränga ner i jorden och det innebär att sniglarna har lättare att övervintra. Varje övervintrad snigel lägger cirka 100 ägg, som kläcks i början av juni. Det är då man kan plocka dem mellan klockan 22 och 06. De sitter i topparna på salladsblad och ännu hellre salladskål, som de söker upp om sådan finns. De sniglar man har, får man ha kvar hela säsongen. De försvinner inte efter ett tag som insektslarver gör. Grodor och paddor är sniglarnas naturliga fiender. En bra miljö för dem i anslutning till odlingen kan alltså vara bra. Om man har gott om sniglar kan det vara klokt att avstå från vintertäckningen och i stället se till att marken är beväxt. Någon form av gröngödsel kanske kan passa in här.

Mikroorganismer

Jämnare markfukt och temperatur gynnar mikrolivet i jorden. Mikroorganismernas nedbrytning av det organiska materialet i marktäckningen är en av de viktigaste och mest positiva faktorerna när det gäller marktäckning. 

Jordstruktur

En omedebar effekt av marktäckning är att själva jordytans struktur ändras. Risken för att ytan ska slamma igen efter ett regn är praktiskt taget borta. Växtrötternas livsviktiga behov av syre är räddat. När det gäller ytstrukturen sker också en succesiv och långvarig förändring. Det är här som mikroorganismernas och maskarnas verksamhet är oerhört positiv. Mikroberna bryter ned det organiska materialet till ämnen som växterna kan ta upp direkt eller via andra organismer. Daggmaskarna lägger det mesta av sin spillning ovanpå jordytan i form av små aggregat. Dessa har tre viktiga egenskaper.

De har rundade former som tillåter luftens syre att tränga ner i jorden De är mycket näringsrika. Flera gånger mer än den omgivande jorden De har mycket stor förmåga att ta upp och hålla vatten Den ökande mängden maskar inverkar positivt även på djupare jordskikt. Maskens gångar i jorden förser mikroorganismer och växtrötter med syre.

Marktäckning sommar

Under sommaren är täckning med gräsklipp det vanligaste. Man lägger på i omgångar och anpassar tjockleken till växternas höjd och behov av näring. Klipp från olika örter kan ge ett extra tillskott av spårämnen och specifika näringsämnen.

Marktäckning vinter

Det är genom marktäckning under vinterhalvåret som man kan få en markant och långsiktig ökning av jordens bördighet. När skörden är avslutad låter man skörderesterna ligga kvar. Man hackar sönder blast och sådant med en spade direkt på jorden. Jord på grönsakerna skyndar på nedbrytningen. Har man tillgång till gräsklipp eller liknande täcker man med detta. 5 - 15 cm rekommenderas för vintertäckning. Ett tunnare täcke kan behöva kompletteras om vintern är mild. I princip duger alla slag av organiskt material som marktäckning. Exempelvis hö, halm och löv. Om man täcker med halm eller löv bör man tänka på att dessa material är kvävefattiga. Då är det lämpligt att komplettera med naturgödsel bland skörderesterna. Och lägga på resten av marktäckningen omedelbart. Naturgödsel ska aldrig ligga bar. Om man täcker med löv kan det vara bra med ett tunt lager av halm, hö eller gräs ovanpå. Det förhindrar att löven blåser bort när höststormarna sätter in Sist men inte minst viktigt är stenmjölet. Det ger ett extra tillskott av mineraler till mikroberna och jorden.

Marktäckning på våren

Där man vill så, tar man bort resterna av marktäcket ungefär en vecka innan. Då hinner jorden värmas upp före sådden. Där man tänkt sig plantering luckrar man täckningen med en grep. Man kan också ta bort täckningen helt på de platser där själva plantorna ska stå. Detta åter för att marken skall värmas upp tillräckligt.