Sparlösa trädgård
– Stenmjöl och täckodling ger frisk trädgård
Sedan sjuttiotalet har Göran och Isabella Forsberg odlat ekologiskt och tagit fram grönsaker med hög kvalitet. Sedan några år driver de en besöksträdgård och visar att även prydnadsväxter blir större, vackrare och friskare med stenmjöl, kompost och täckodling.
När Göran Forsberg pratar trädgård och odling handlar det alltid om kvalitet. Redan på sjuttiotalet blev han intresserad av alternativodling och fortfarande idag håller han fast vid samma principer när det gäller att sköta jorden och trädgården.
På sin gård i Sparlösa, mellan Vara och Lidköping, har han och Isabella de senaste åren byggt upp en perennträdgård som utmärker sig både genom sin makalösa växtkraft och vackert arrangerade rabatter. Trädgårdsjournalister och besökare häpnar över de ståtliga och friska växterna och om man dessutom får veta att ingen gödsel, varken konstgödsel eller stallgödsel, används i trädgården blir förvåningen än större. Men enligt Göran är receptet för trädgården enkelt: Allt är odlat efter organisk-biologiska principer och det som ger växterna kraft är stenmjöl, kompost och täckodling.
– När man läser i trädgårdstidningar idag så föreslår man måttlösa mängder gödsel. Enligt min åsikt behöver växterna inte alls så mycket, istället mår de mycket bättre av stenmjöl och täckning.
I början av åttiotalet började han och Isabella odla grönsaker på en gård utanför Uppsala. De är båda i grunden akademiker och har jobbat med forskning på Sveriges Lantbruksuniversitet. Men intresset för miljöfrågor var starkt och Göran engagerade sig också i kärnkraftsdebatten. Så småningom tog odlarintresset över och de lämnade sina akademiska karriärer för ett mer jordnära liv.
För att få mer mark flyttade de i slutet av åttiotalet till Sparlösa, några mil norr om Vara i Västergötland. Här fick de möjlighet att utvidga odlingarna och de tog fram ett brett sortiment av grönsaker, blommor och eterneller. Förutom frilandsodling reste de också ett stort växthus där paret odlade gurka och tomat.
När räntorna sköt i höjden blev det svårt att överleva på den 25 hektar stora gården och Göran tog då jobb som lärare. Fram till 1999 arbetade han som lärare parallellt med odling och hönsskötsel.
Vit trädgård
Numera är det trädgården som gäller på heltid och 2003 inledde Göran och Isabella ett stort projekt med att anlägga en prydnadsträdgård. Ett halvt tunnland mark som tidigare varit åker bröts upp för hand och istället anlade man rabatter.
– Vi grävde bort grässvålen och komposterade den. Sedan byggde vi upphöjda bäddar av komposten blandat med stenmjöl. Jag hackade ihop allt med en potatishacka, det är mitt favoritredskap, berättar Göran.
Det visade sig att de upphöjda bäddarna med rikligt med stenmjöl gav växterna precis den näring de behövde. En vanlig kommentar som Göran och Isabella får av besökarna är att deras perenner är dubbelt så höga som de som besökarna själva odlat fram, något som visar på hur väl växterna trivs i kompost och stenmjöl.
Trädgården består mest av perenner men här finns också buskar, träd och ettåriga växter. Överallt sticker det fram rosor, som är ett specialintresse, och det finns också en rosenpergola och ett område med vilda rosor. Den vita trädgården, inspirerad av engelska Sissinghurst, är kanske den vackraste delen av anläggningen. Här prunkar vita rosor, liksom en rad vita varianter av salvia, klätt, riddarsporre, luktärt, malva och viol. Göran påpekar, inte utan stolthet, att många anser deras vita trädgård vara den vackraste i sitt slag i Sverige. Bredvid finns en mindre gul trädgård liksom en stor örtagård och ett stenparti. Bland blommorna finner man också några bäddar med grönsaker, men en hel del ätbart odlas också i växthuset och i några nyanlagda rabatter bakom växthuset.
– Isabella tar fler och fler av mina grönsaksbäddar till blommor, skrattar Göran och verkar inte missnöjd med att han får anlägga nya för att få ihop till årsbehovet av grönsaker.
Kritisk
Göran pratar länge och gärna om hur man sköter om jorden så att den blir frisk och hur växterna bäst får den näring de behöver. Efter att så många år ha jobbat med odling och trädgård och varit en del av den ekologiska rörelsen är han idag kritisk till både Krav och mycket av den ekologiska odlingen.
– Det sker inte längre någon kontroll av kvaliteten av det man odlar. Jag såg en bonde bespruta sina åkrar en månad innan de skulle läggas om till ekologisk odling. Ett år senare kan han sälja skörden som Krav-märkt. Det är också vanligt att bönder sprutar så att de blåser in över ekologiskt odlade åkrar, det är inte rätt, menar Göran.
Göran var under många år medlem i Fobo och är väl insatt i de principer för organisk-biologisk odling som arbetats fram av Rusch och Müller.
– Den organisk-biologiska odlingen är uppbyggt på vetenskapliga rön. Helst skulle jag vilja att man kunde ta jordprov för att se den mikrobiologiska aktiviteten men eftersom jordproven måste skickas till Tyskland så gör vi inte det.
Trots att han inte tar några jordprov är han ändå övertygad om att de grönsaker han odlar är av högsta kvalitet.
– Vi odlar inte längre för försäljning eftersom det är dåligt betalt och svårt att få avsättning för produkterna. Men däremot odlar vi till vårt eget behov och det tycker jag att fler skulle göra. Jag anser att man behöver odla sina egna grönsaker för hälsans skull, det blir så otroligt mycket bättre än det man kan köpa.
Stenmjöl
En av hörnstenarna i odlingen är stenmjölet. På webbsidan www.sparlosa.se/jordportalen.html kan man läsa mer om Görans filosofi när det gäller stenmjöl. Generöst delar han där med sig av kunskap och erfarenhet på området och han ger många handfasta råd till den som vill börja använda stenmjöl i trädgården.
Stenmjöl innehåller de mineraler som växterna behöver, förutom kväve, och Göran anser att det går mycket bra att använda vårt svenska stenmjöl, gärna från någon lokal stenkross. Det bästa är om man kan få tag i mycket fint stenmjöl som ibland finns som avfall vid asfaltverk, men i brist på det tycker han att man kan köpa stenmjöl 0-2 mm som brukar finnas i standardsortimentet hos de flesta stenkrossar.
– Jag tycker inte man behöver bry sig så mycket om bergarter eller köpa stenmjöl från andra länder. Vilket stenmjöl som helst som man får tag i fungerar bra. Själv använder jag stenmjöl 0-11 mm till både gångar och rabatter.
Har man tur kan man också, ofta gratis, få stenmjöl vid bergsborrning eller från gruvor. Göran påpekar dock att det inte bara är att sprida ut stenmjölet. För att det ska kunna ha någon verkan behövs fukt och humus och mikroorganismer som kan bryta ned mjölet och frigöra mineralerna. Det gäller alltså att kombinera stenmjölet med täckodling eller kompost för bästa resultat.
En stor fördel med stenmjölet är att det inte ger några övergödningseffekter eftersom mineralerna frigörs långsamt. Eftersom jord består av söndervittrat berg är det ett perfekt tillskott till jorden och har en bra balans på mineraler som passar växternas behov. Trädgårdsjord som har odlats länge och tömts på mineraler kan få nytt liv genom en rejäl giva stenmjöl.
Göran brukar använda en skottkärra av stenmjöl 0-11 till 10 kvadratmeter. Mineralerna räcker då för en fyraårig växtföljd. Har man finare stenmjöl kan man tillföra cirka en hink per år till 10 kvadrat. Stenmjölet tillförs gärna ihop med kompost och hackas ned ytligt.
Kemiodlare
Göran är mycket kritisk till att dagens odling till största delen sker med konstgödsel och kallar bönder för “kemiodlare”.
– Det är ett enormt energislöseri att tillverka kväve och transportera runt det i säckar. Vi behöver en större användning av gröngödsling inom jordbruket, menar han.
Men Göran är också kritisk till att många ekologiska odlare använder hönsgödsel och att den är krav-godkänd. I och för sig har han inget emot att använda stallgödsel i odlingarna men den ska i så fall komma från ekologisk uppfödning där han vet att djuren sköts väl.
– Med tanke på hur sjuka hönsen är idag skulle jag inte vilja hälla ut det som kommer ur dem på mina åkrar.
Istället hoppas han på att de organisk-biologiska idéerna ska få större spridning och att forskningen ska intressera sig för ekologiska metoder. Själv håller han kurser och visningar av trädgården och märker att de budskap han för ut har börjat väcka intresse.
– Folk åker långa vägar för att besöka oss och de som har varit på kurs vill komma tillbaka och lära sig mer. Nyligen hade vi en grupp trädgårdsjournalister här och några ville komma tillbaka och skriva mer om vår trädgård.
Frisk jord
Isabella menar dock att intresset för trädgård inte har ökat så mycket som många vill göra gällande idag.
– Det beror på vad man menar. Trädgård har blivit status idag men det handlar mest om design och prydnadsträdgård. Det är få som vill odla sin egen mat och verkligen bryr sig om att skapa en god jord.
För henne och Göran är jordens kvalitet a och o i trädgården och de koncentrerar sig framför allt på att skapa en frisk och sund jord även när det gäller byggandet av en prydnadsträdgård.
– Man måste jobba med sin jord för att den ska bli bra. Sedan gäller det att improvisera om man vill skapa en vacker trädgård. Det är bara att sätta igång och prova. Ibland lyckas man, ibland inte. Men det bästa är vanligtvis enkla lösningar, anser Isabella.
Mer om trädgården finns på http://www.sparlosa.se. Man kan också läsa deras trädgårdstidning på http://www.odlartankar.se/ och mer om hur man sköter jorden på http://www.sparlosa.se/jordportalen.html
Karin Jansson