Skriv ut

Fråga: Jag har en fråga jag undrar om ni kan hjälpa mig med. Det gäller påståendet att det s.k. konventionella jordbruket (stordrift, kemikalier, konstgödsel osv.) inte är så (energi)effektivt som det påstås. Ofta förekommer t ex uppgifter, med varierande siffror, om att det går åt 10 enheter energi för att få fram 1 enhet mat.

Var kommer dessa siffror ifrån? Var finns källan och finns det undersökningar eller liknande som har utrett detta med effektiviteten hos det moderna jordbruket. Finns det motsvarande uppgifter och undersökningar för det ekologiska jordbruket?
/Jan

Svar: Jag har precis som dig hört den siffran många gånger och det är inte helt enkelt att säga var den kommer ifrån från början. En intressant artikel som går igenom energiåtgång i jordbruket finns på den amerikanska sajten Organic Consumers Association (länk nedan). Här kan man läsa att produktionen av spannmål ökade med 250 % under 50-60-talen, under den så kallade Gröna Revolutionen. Höjningen var möjlig genom att man ökade användningen av konstgödsel (tillverkas av naturgas) och kemiska bekämpningsmedel (kräver olja). Dessutom ökade man bevattningen, något som också kräver fossila bränslen för att driva pumpar. De nya metoderna ökade jordbrukets behov av energi tillförd utifrån 50-100 ggr.

Enligt de data som artikeln bygger på (2004) krävs det varje år 400 gallon av olja, dvs. ungefär 1500 liter, för att föda varje amerikan. Troligtvis har den siffran ökat sedan dess. 30 % av energin går åt till att tillverka konstgödsel och ungefär lika mycket går åt till att köra maskiner och sköta alla transporter till jordbruket. I dessa siffror har man bara tittat på jordbrukets behov och inte räknat med transporter till butiker, lagerhållning, kylning mm som krävs för att produkterna ska komma fram till konsumenterna.

Man skulle alltså kunna säga att den moderna konsumenten “äter” fossila bränslen. All mat vi konsumerar kräver olja eller naturgas och vi är helt beroende av fossila bränslen för hela vår livsmedelskedja. Tyvärr ger ökningen av fossila bränslen inte automatiskt en lika stor ökning av skörden. Mellan 1945 och 1990 ökade insatsen av energi i jordbruket 4 gånger medan produktionen bara blev 3 gånger större. Det moderna jordbruket kräver alltså alltmer insatser i form av till exempel kostsamma bekämpningsmedel, bara för att hålla skörden konstant.

Forskarna Giampietro and Pimentel har mer noggrant studerat energiåtgången i jordbruket och jämfört det med hur mycket mat man får fram. Både mat och fossila bränslen kan ju räknas som kalorier och forskarnas jämförelse visar att det amerikanska jordbruket sätter in 10 kalorier för att producera en kalori. Detta är naturligtvis en ungefärlig siffra och olika grödor ger olika utbyte men siffran verkar fungera som en allmän ekvation över jordbrukets energislöseri. Detta slöseri är endast möjligt så länge det finns billig olja att tillgå. Om man genom kroppsarbete skulle få fram samma energimängd som krävs för en dags mat i det nuvarande systemet så skulle en person få arbeta 3 veckor manuellt! Jämförelsen säger dock inte så mycket, för hade vi inte billiga fossila bränslen skulle vi driva jordbruket med mindre energikrävande metoder.

Det amerikanska forskningsinstitutet Rodale Institue har under många år forskat på ekologiskt jordbruk. De har gjort långtidsförsök där man odlar konventionell och ekologiskt bredvid varandra på samma jordar och man har sedan jämfört hur mycket energi det går åt för de ekologiska respektive de konventionella fälten. De grödor man odlar är majs, vete och soja. Enligt Rodale så behövs det 10 150 megajoule energi för att bruka en hektar ekologisk majs. En hektar konventionell majs kräver istället 17 372 megajoule, det vill saga 71 % mer. Den stora skillnaden beror i huvudsak på att det konventionella jordbruket behöver så mycket naturgas för tillverkning av konstgödning. Om man kan överföra denna siffra till svenskt ekologiskt jordbruk vet jag inte, men den ger i alla fall en fingervisning.

Dessutom bör man ta med i beräkningarna att det konventionella jordbruket utarmar och förstör matjord och åkrar. När man bara tillför tre näringsämnen – fosfor, kväve och kalium – men ständigt tar stora skördar från åkrarna minskar mineralhalterna i jordarna drastiskt och på sikt förstörs bördigheten. I USA förlorar man varje år 2 miljoner hektar åkermark genom erosion mm.

Det konventionella jordbruket är alltså inte bara ett stort energislöseri, det förstör också på sikt jordarnas bördighet. När oljepriset ökar kommer troligtvis inte det konventionella jordbruket att löna sig längre. Många fruktar att vi då får svårt att försörja oss, men genom att övergå till mer vegetabilisk kost kan hela jordens befolkning mättas även med ekologisk odling.

Länkar:
www.organicconsumers.org/corp/fossil-fuels.cfm
http://rodaleinstitute.org/

Karin Jansson