Skriv ut

– Minska växthusgaserna genom ditt matval

Från Odlaren 2-2007

Text: Karin Jansson

De flesta forskare är idag helt överens om att vi måste sänka utsläppen av de så kallade växthusgaserna för att minska uppvärmningen av klotet. Att uppvärmning och transporter kräver fossila bränslen är de flesta redan medvetna om men även våra livsmedel bidrar till växthusgaserna. Ungefär en femtedel av de utsläpp som en svensk normalfamilj ger upphov till kommer från maten.

Konstgödsel, bekämpningsmedel, långa transporter och kraftfoder är sådant som kräver energi och ger upphov till koldioxid. Närodlat och ekologiskt är i allmänhet bättre alternativ. Men enligt forskarna behöver man inte avstå från allt som kommer långt ifrån. Mat som transporteras med båt ger till exempel upphov till mindre utsläpp än lokalt odlat i uppvärmda växthus.

När det gäller transporter måste man också räkna in resor till butiken för att handla. De här resorna står för hälften av transporterna som är förknippade med mat.

Kött

I allmänhet är animaliska produkter mer energikrävande än vegetabiliska. Ett djur behöver ett intag av foder som är många gånger större än vad det producerar i kött och om fodret dessutom hämtas från andra delar av världen (sojabönor, fiskmjöl) tillkommer transportkostnader.

Sämst i sammanhanget är nötkött eftersom en ko behöver ungefär 10 kilo kraftfoder för att producera ett kilo kött. Motsvarande siffra för gris är 4,5 kilo, får 9 kilo och kyckling 3 kilo. Den stora mängden foder till djuren gör också att en stor del av våra odlingsbara arealer (i Sverige två tredjedelar) går åt till djurmat.

Idisslare producerar dessutom metangas som ytterligare spär på växthuseffekten. Man räknar med att Sveriges kor står för 60 % av de samlade utsläppen av metangas.

Men betande djur är också viktiga för att våra hagmarker inte ska växa igen. Man har beräknat att vi i Sverige behöver äta 20 kilo kött per person och år för att hålla landskapet öppet. Idag ligger köttkonsumtionen i vårt land på över 70 kilo per år.

Vilt kött är både miljömässigt och näringsmässigt fördelaktigt men produktionen är för liten för att täcka behoven.

Mjölk, ost och ägg

Ägg är energisnålt och en bra proteinkälla som vi skulle kunna använda mer. Ost kräver däremot mycket energi och framställningen ger nästan upphov till lika mycket växthusgaser som nötkött.

Mjölk räknas som ett baslivsmedel och något som de flesta inte kan tänka sig att vara utan. Mjölk är en färskvara som kräver nedkylning, snabba transporter och effektiva förpackningar drar hanteringen av den mycket energi. Energiåtgången ligger därför ungefär på samma nivå som kyckling.

Fisk

Viltfångad fisk är bättre än odlad så länge den inte är utrotningshotad. Beroende på fiskemetoder blir dock åtgången av energi mycket olika. Räktrålare drar till exempel mycket energi medan strömming som fångas nära kusten är energisnål.

Lax däremot, är i allmänhet odlad, vilket innebär att man fångar fisk till foder åt laxarna och transporterar dem till odlingarna. De långa transporterna gör laxen till en miljöbov.

Ett annat bra alternativ från havet är musslor. De odlas nära kusten och använder den näring som finns naturligt i havet.

Vegetariska alternativ

Det krävs mycket mindre energi för att producera vegetariskt protein än animaliskt. Ärter och bönor är därför bra alternativ till kött och något som vi gärna kunde äta mer av.

En vegetarisk måltid med potatis, ärter och morötter ger tio gånger mindre utsläpp än en måltid med ris, fläsk och tomater. Det beror på att stora mängder växthusgaser släpps ut vid odlingarna och att dessa råvaror kräver längre transporter.

Potatis, ris, bröd och pasta

Potatis är klart det mest miljövänliga alternativet när det gäller kolhydrater till middagen. Den odlas ofta lokalt och kräver inte mycket energi. Tänk på att bakpotatis och tidig färskpotatis i allmänhet är importerad.

Odling av ris ger upphov till metangaser och kräver också genom långa transporter mer energi än potatis.

Pasta görs delvis på durumvete som inte odlas i Sverige. Bröd är energisnålt, framför allt om säden har odlats lokalt och bakningen sker i närområdet. Att transportera bröd över hela landet är däremot ett slöseri med resurser.

Frukt och grönt

Utsläppen från frukt och grönt varierar mycket. Sämst ur klimatsynpunkt är att köpa grönt som har transporterats med flyg. Det gäller exotiska frukter som guava och passionsfrukt men också sparris och färska ärter. Många frukter klarar av att åka båt, till exempel mango, ananas, bananer, meloner och kiwi. Växter som odlas i södra Europa, som apelsiner, citroner, tomater och äpplen kommer hit med lastbil.

Uträkningar visar att passionsfrukt som flygs hit från Colombia orsakar utsläpp på 7020 gram koldioxid per kilo frukt. Motsvarande siffra för bananer som kommer med båt från Costa Rica är 258 gram. Lokalt odlade morötter som transporteras med lastbil ger endast 5 gram koldioxid per kilo.

Att värma upp växthus med olja ger stora utsläpp. Miljömässigt är det därför bättre att köpa tomater och sallat som är odlade i Spanien, där växthusen inte värms upp, än från Holland eller till och med Sverige. Tyvärr besprutas dock tomaterna i Spanien fyra gånger så mycket som i vårt land.

Juice är energikrävande att producera, transportera och kyllagra. Dessutom kommer det mesta av apelsinjuicen från Nord- och Sydamerika. Frysta bär är ett bra alternativ till importerad frukt. Minst energikrävande är svenska bär och dem som man plockat själv men även importerat går bra eftersom de inte fraktas så långt.

Allra minst utsläpp ger naturligtvis frilandsodlade grönsaker/frukter som har rest så kort sträcka som möjligt.

Skräpmat

Att skräpmat som godis, läsk och snabbmat är mycket negativt för hälsan är de flesta redan medvetna om. Men den här typen av näringsfattig mat bidrar också i högsta grad till utsläppen av växthusgaser. Man räknar med att godis, snacks och drycker står för en tredjedel av all energiåtgång som har med livsmedel att göra.

Den som lagar mycket av sin mat själv direkt från råvaror och undviker snabbmat belastar miljön betydligt mindre än den som köper färdiglagat och halvfabrikat.

Eget odlat

Det som odlas i den egna trädgården är den mest energisnåla mat man kan tänka sig. Arbetet sker med handkraft och kräver därför inga fossila bränslen och odlar man utan konstgödsel och bekämpningsmedel minskar energianvändningen ytterligare. Att grodda frön, bönor och säd är också ett mycket energivänligt alternativ.

Energiåtgång i MJ per kilo mat

Beräkningen omfattar produktion och hantering på gård, förädlingsprocesser, transporter och lagring till och med butik och lagring, hantering och tillagning i hushållen. Däremot är inköpsresor, förpackningar, avfallshantering och diskning inte med i beräkningarna. Energiåtgången presenteras för ett kilo mat, färdig att äta.

Skalade räkor  220 
Nötkött 75
Svenskodlade tomater 66
Ost 60-65 
Lamm 43
Fläsk 40
Kyckling 35
Strömming 22
Frusen broccoli 20
Musslor 19
Ägg 18
Torkade baljväxter 5-11
Äpplen med båt 8,6
Sydeuropeiska tomater 5
Svenska äpplen 3,5
Närproducerade morötter 2,7

Källa: Ekocentrum