Odla biologisk mångfald
Från Odlaren 4-2018
Text: Karin Jansson
Den senaste rapporten från WWF (Living Planet Report), som granskar tillståndet för planeten är inte så rolig läsning. Här har man gjort en översikt över hur det står till med det biologiska livet på vår planet. Till exempel konstaterar man att antalet ryggradsdjur, det vill säga fåglar, däggdjur, amfibier, reptiler och fiskar, har minskat med 60 procent sedan 1970. Allra störst var minskningen i tropiska regioner.
Det är lätt att bli lite dyster vid denna läsning. Förändringarna i vår natur har gått snabbt och mycket har skett under vår egen levnadstid. För att överleva som art behöver vi jord, luft, vatten och hav och för att upprätthålla dessa resurser krävs fungerande och levande ekosystem. Ett ekosystem med biologisk mångfald, både vad gäller djur och växter, har en förmåga att stå emot förändringar. När ekosystem blir allt mer ensidiga försvinner denna buffrande förmåga och vi riskerar snabba kollapser. Bristen på arter kan leda till torka, ökenbildning, jordflykt, förorenade vattendrag och döda jordar, tillstånd som gör att vi inte längre kan försörja oss. På sikt slås ännu fler arter ut och karusellen går allt snabbare.
I en SIFO-undersökning har svenskar fått kryssa i vad de oroar sig för mest. Det visar sig då att många är rädda för klimatförändringar och terrorhot, medan väldigt få, endast 11 procent, säger att brist på biologisk mångfald är ett problem. Kunskapen om utslagningen av arter och vad detta kan få för konsekvenser är alltså inte så kända för allmänheten och detta är ett stort fält där fler behöver engagera sig.
Även i våra jordar sker en minskning av den biologiska mångfalden. För att behålla sin bördighet behöver en jord hundratals arter av bakterier, svampar, insekter, nematoder, maskar mm. Detta liv har vetenskapen inte så stor kunskap om men man vet att kemiska gifter, konstgödsel och kraftig jordbearbetning försvårar för dessa små medarbetare i jorden. Forskning visar också att det finns fler maskar och även fler insekter som fjärilar i ekologiskt jordbruk.
För oss som odlar finns det stor anledning att ta dessa hot mot vår jord på allvar och lära oss hur vi kan odla för ökad mångfald. I detta nummer av tidningen Odlaren finns en avslutande artikel om vår levande jord, denna gång med inriktning mot odlingsmetoder som gynnar marklivet. För den som odlar organiskt-biologiskt är detta inga nyheter, det mesta av metoderna var kända redan för 70 år sedan. Men numera finns det också forskning som svart på vitt bevisar att ekologisk odling, täckodling och skonsam jordbearbetning är det bästa för våra jordar.
Så när vi nu under vintermånaderna planerar för en ny odlingssäsong är det viktigt att tänka igenom om de metoder som man tänker använda gynnar den biologiska mångfalden. Det gäller både djurlivet, växtligheten och marklivet. Det är mycket vi kan göra som att så mer blommor som gynnar pollinerare eller se till att hålla jorden täckt. En annan viktig sak är att hålla våra gamla kulturväxter vid liv. FN räknar med att 75 procent av den odlade biologiska mångfalden har försvunnit. Det mesta som våra förfäder har odlat är alltså borta för alltid. Genom att odla de kultursorter som finns kvar och ta egna fröer är vi med och bevarar en viktig genpool för framtiden.
Nu är det dags att ta lite ledigt från odlingen, ta helg och kanske koppla av med någon trevlig odlingsbok. Vi på redaktionen vill passa på att önska er alla en God Jul och så hoppas vi att vi ses under nästa säsong.