Rödbeta
Beta vulgaris var. conditiva
01 Allmänt
Rödbetan har varit i odling cirka 4 000 år och härstammar troligen från den i Europa vildväxande strandbetan. Den är också släkt med sockerbetan och foderbetan.
Den svenska rödbetsodlingen upptar en areal av cirka 500 hektar. Rödbetan odlas över hela landet. Av rödbetorna odlas sannolikt 75-80 procent på kontrakt till konservindustrin.
Större delen av rödbetsodlingen är förlagd till Skåne och Halland. Färskmarknaden får för varje år minskad betydelse medan konservindustrin ökar sin andel.
02 Näringsvärde
Näringsvärde i 100 g ätlig produkt enligt Livsmedelstabell från Statens Livsmedelsverk 1993:
| Energi exklusive fibrer | 146 kJ 35 kcal |
| Vatten | 88,0 g |
| Aska | 1,0 g |
| Protein | 1,5 g |
| Fettsyror, fleromättade | 0,1 g |
| Kolhydrater, ej fibrer | 6,9 g |
| Kostfibrer | 2,5 g |
| Betakaroten | 7 mikrogram |
| Retinolekv | 1 mikrogram |
| A-tokoferol | 0,10 mg |
| Tiamin | 0,03 mg |
| Riboflavin | 0,04 mg |
| Niacin | 0,20 mg |
| Niacinekv | 0,30 mg |
| Vitamin B6 | 0,05 mg |
| Folacin | 93 mikrogram |
| Askorbinsyra | 10,00 mg |
| Natrium Na | 31,00 mg |
| Kalium K | 345,00 mg |
| Kalcium Ca | 35,00 mg |
| Fosfor P | 44,00 mg |
| Magnesium Mg | 20,00 mg |
| Järn Fe | 0,90 mg |
| Zink Zn | 0,70 mg |
| Selen Se | 1 mikrogram |
03 Utsäde
Som tidiga sorter kan nämnas Egyptisk plattrund och Pronto. Regala och Pronto är stocklöpningsresistenta och kan sås ganska tidigt. Detroit är en klotrund variant med släta rötter. Det finns även avlånga rödbetor, bland annat Forono. De små rödbetorna Mona och Moneta är monogerma, det vill säga varje frö ger endast en planta till skillnad från andra sorter. De kan sås tidigt och skördas innan de blivit för stora.
04 Jordmån
Rödbetor kan odlas på de flesta jordar. Kvaliteten blir bäst på mullrika sand- och mojordar. Mekanisk upptagning är dessutom lättare att utföra och mindre jord följer med vid upptagningen, varför rödbetor endast bör odlas på lättare jordar.
Alltför torra jordar bör undvikas då det här kan vara svårt att få en jämn groning, och tillväxten blir dessutom här ojämn och dålig under torra år, om fältet ej kan bevattnas.
På flygbenägna jordar bör vindskydd ordnas. pH-värdet bör ligga kring 6,7-7. Rödbetor vill ej ha jord med färsk stallgödsel.
05 Samodling / Växtföljd
Framför allt under torra år kan betål och larver av jordflyn göra stor skada. Av denna orsak bör minst fyra år förflyta mellan betgrödorna.
Då olika slag av larver kan skada rödbetorna allvarligt, och eftersom vissa av dessa insekter lever i vallarna, bör rödbetor inte odlas de närmaste två åren efter vall.
En gröngödselgröda året före sådden däremot, är en god försäkring mot skorv på rödbetorna. Även kålrabbi, ärtor och bönor passar som förkultur.
06 Sådd / Plantering / Drivning
Rödbetor kan sås från omkring början av maj till de första veckorna i juli.
Tidig sådd och kyla kan ge stocklöpare. Då de flesta rödbetorna inte skördas förrän i oktober-november, måste de sås ganska sent för att inte bli alltför stora. Lämplig såtid är därför i allmänhet i slutet av maj.
Då det är mycket viktigt att groningen blir jämn, bör sådd alltid ske i direkt anslutning till jordbearbetningen.
Om jorden är uttorkad när sådden är tänkt att äga rum, är det bättre att vänta någon tid, och försöka så i anslutning till ett regn.
Ojämn uppkomst resulterar alltid i en mängd alltför stora rödbetor.
På flygbenägna jordar undviks vältning. Tryckrullar på såmaskinen är bättre än vältning efter.
Vanligt avstånd mellan raderna är 45 centimeter. Rödbetorna ska stå tätt och mycket jämnt, så att alla utvecklas samtidigt och likformigt.
Antalet plantor per löpmeter är beroende av vilken storlek på rödbetorna som önskas. Som riktpunkt kan användas 50-70 plantor per löpmeter vid maskinsådd, vilket då oftast ger cirka 30-40 användbara rötter vid skörden.
Sådden kan utföras med en vanlig såmaskin. Denna bör då köras sakta, så att utmatningen blir jämnast möjliga.
Specialmaskinerna sår dock ofta bättre. Vissa av dem har breda billar, som sprider fröet på en bredd av 4-5 centimeter.
Fröernas storlek varierar från en sort till en annan och ett gram kan därför innehålla från 45 till 120 fröer.
Fröet behöver ungefär 8-10 dygn för att gro. Grobarheten bevaras i regel 3-5 år.
07 Gödsling
En gröngödsling plus naturlig gödsel ger oftast tillräcklig näring. pH-värdet bör inte överstiga 7,0. Vid högre värden angrips rödbetorna lättare av skorv, och manganbrist gör sig ofta gällande.
Rödbetor är även känsliga för borbrist. Har man en mineralfattig jord bör man ge ett extra tillskott av algomin och stenmjöl.
08 Bevattning
På lättare jordar lönar det sig att bevattna under torkperioder.
09 Växtskydd
En harvning på tvären omedelbart efter första maskinhackningen kan ta död på mycket fröogräs.
Under torra år kan olika jordlarver göra stor skada genom att äta hål i rödbetorna.
Effektiv bekämpning mot detta saknas.
Rödbetor bör inte odlas de närmaste två åren efter ett vallbrott, då knäpparlarver kan ge stora skador.
10 Skörd
Skörden görs i allmänhet med speciella maskiner, men kan kan i vissa fall blasta rödbetorna med en slaghack och ta upp dem med en potatisupptagare. Men då är det viktigt att fälten är plana, så att blastningen sker likartat.
På färskmarknaden levereras rödbetorna under skördeperiodens början knippade med blast.
Senare levereras de storlekssorterade i säckar om cirka 25 kilogram.
Avkastningen varierar med storleken. Ett glesare bestånd med stora rödbetor ger högre hektarskörd än ett tätt bestånd med små rödbetor.
Vid ett tätt bestånd 50-70 plantor per löpmeter kan skörden bli ungefär 30 ton, som då fördelar sig så, att cirka 20 procent av rödbetorna är under 5 centimeter i diameter, 70 procent är 5-7,5 centimeter och 10 procent är över 7,5 centimeter.
Rödbetsblasten är utmärkt att använda till sallader under sommaren. Tar man högst ett par blad på varje rödbeta hämmar det inte växten. För rödbetsälskaren kan det dock vara befogat med en liten varning. Näst rädisor är rödbetorna den rotfrukt som innehåller mest nitrat.
11 Förvaring
Att lagra rödbetor under sommaren är svårt. De måste då skyddas för sol och värme, annars torkar och skrumpnar de snabbt.
Läggs rödbetor i stora högar tar de lätt värme.
Vinterlagring är lättare. Vid lagring i stuka bör rödbetorna vara någorlunda torra och fria från jord vid inlagringen. De måste också skyddas noga mot frost.
Däremot är de inte känsliga för värme som morötter. Därför kan de lagras i lagerhus, men bör då läggas in ganska sent så att de inte torkar ut, av all den luft som blåses in för att sänka lagringstemperaturen till +2 till +5 grader C, som är den idealiska lagringstemperaturen för rödbetor.
Fobos Handbok