Att göra eller inte göra – det är frågan
Så här års svämmar trädgårdstidningarna över med tips på vad du ska göra i trädgården. Men Fobos ordförande Börje Remstam funderar inte så mycket på vad han ska göra i trädgården – utan mer på vad man inte behöver göra. Med en väl genomtänkt täckodling faller nämligen de flesta arbetsmoment i trädgården bort och man får en fantastik bördighet och friska växter utan att göra allt det där alla tror att trädgårdsarbete betyder. Följ med Börje på en vandring genom hans trädgård!
Täckodling är grunden till bördigheten i Börjes trädgård. Inspirerad av legenden Ruth Stout som skrev boken Den arbetsfria trädgården började han på 80-talet intressera sig för täckodling. Börje insåg snabbt att detta var den perfekta lösningen för hans trädgård som bestod av tung lera. Genom årens lopp har han tillfört tonvis med organiskt material, framfor allt löv, som har omvandlat leran till en fanstatisk lucker och bördig jord. Börjes odlingsmetod finns beskriven i hans bok Min dröm om en Lustgård där man också kan se många bildbevis för den växtkraft som finns i hans trädgård.
Gödsling
I trädgårdsbutiken finns många gödselmedel att välja på. Konstgödsel, naturgödsel och numera även en rad specialgödselmedel för rosor, barrväxter, potatis, orkidéer mm. Men egentligen behöver alla växter samma mineralämnen för att växa och dessa ämnen finns i allt som växer.
När man täcker marken med organiskt material fylls jorden på med de här mineralerna och man behöver då inte köpa gödsel i säckar på trädgårdsbutiken. Börje säger att han egentligen odlar jord, sedan sköter växterna sig själva.
Täckodlingen innebär alltså en kontinuerlig tillförsel av näring. Börje hämtar löv hos grannarna, får ibland halmbalar av bönder och använder också gräsklipp och hö. Han håller marken täckt hela året vilket innebär att jorden innehåller all näring som växterna behöver. Dessutom har plantan större frihet att själv ta upp vad den har behov av. När man gödslar med konstgödsel löser sig däremot näringen fort i markvätskan. Plantan måste då ta upp näring varje gång den drar upp vatten – en slags tvångsmatning som leder till övergödda växter som lätt drabbas av sjukdomar.
Som ett komplement till täckmaterialet tillför Börje också urin. Utspädd urin innehåller mycket kväve och är ett bra komplement till organiskt material som är kolrikt. Sammantaget ger de en komplett näringstillförsel till jorden som gör att man inte behöver köpa några gödselmedel.
Löv
I många trädgårdsböcker kan man läsa att löv är näringsfattiga. Men Börje täcker i huvudsak med löv och får en fantastisk växtkraft. På ett år får hans 800 kvadratmeter trädgård 500 sopsäckar löv som maskarna omvandlar till jord. Löv är mycket rika på mineraler och med en levande jord som kan omvandla löven till näring för växterna så fungerar löven alldeles utmärkt i ett täckodlingssystem.
Men eklöv, då, de kan man väl inte kompostera? Man hör ofta att eklöv förstör komposten och skadar växtligheten. Men Börje använder eklöv och de fungerar alldeles utmärkt i hans system. Som så ofta är nog hemligheten att jorden är frisk och full av liv som kan omsätta det han lägger på den.
Gräva
Spaden och grävning är ofta en symbol för trädgård och jordbruk. Men är det verkligen nödvändigt att gräva och vända jorden för att odla? Naturligtvis inte! I naturen växer det frodigt och friskt utan att någon har vänt på jordlagren. Just detta är ett problem med grävningen – man rör om i jordlagren och de mikroorganismer som ska arbeta på ytan ramlar ned i djupet, och vice versa.
Börje har inte grävt i sin trädgård på 27 år! Han menar att den luckerhet man skapar genom grävning eller jordfräsning bara håller en kort tid. Kommer det rejält med regn sjunker jorden ihop och blir kompakt igen. Jordfräsen dödar dessutom daggmaskarna. Genom att täckodla skapar istället Börje en jord med mycket humus och en naturlig luftighet. Denna jord kräver ingen omkastning utan på sin höjd att man kör ned grepen och vickar lite för att få ned luft.
Kalkning
I trädgårdslitteraturen framhålls att man ska kalka för att få rätt pH-balans i jorden. Men vid täckodling behöver man inte bekymra sig om detta eftersom maskarna i jorden fixar rätt pH. Maskarna äter täckmaterialet och deras spillning är pH-neutral. Vid täckodling omvandlas alltså det organiska materialet till en perfekt neutral gödsel som inte försurar jorden. Börje har räknat ut att om han har 500 maskar per kvadratmeter och de alla ger 1 gram spillning varje dag, då får han 90 kilo pH-neutral gödsel per kvadratmeter och år. Det är en gödselmängd som vida överstiger vad man annars skulle tillsätta jorden.
Vattning
Öppen jord leder till snabb avdunstning och för att växterna ska överleva måste de vattnas. På sommaren använder därför trädgårdsägare liter efter liter av renat vatten för att vattna sina växter. Men en jord som täckodlas bildar efterhand en grynig struktur vilket gynnar jordens förmåga att lagra vatten. Dessutom skyddas den från uttorkning av själva täcket.
En trädgård med tjocka lager av täckmaterial kan inte vattnas på vanligt sätt med en spridare. Vattnet fastnar då i täckmaterialet och kommer inte ned till jorden. En sådan odling måste istället vattnas med en slang som man stoppar ned vid växterna, gärna genom täckmaterialet. De plantor som behöver extra vatten tycker Börje man ska ge en rejäl dos – 30 liter per kvadratmeter för att vattnet verkligen ska tränga ned till rötterna. Motsatsen, att vattna ofta och lite, ger ett grunt rotsystem som ger sämre tillväxt. Själv vattnar han bara i växthuset, blomlådor, nysatta plantor och ibland squash och pumpor.
Kompost
Kompost brukar framställas som ett miljövänligt sätt att omvandla sitt trädgårdsavfall till jord. Men egentligen är komposten inte lika klimatsmart som vi gärna vill tro. Vid nedbrytningen i en stor hög bildas värme och det avgår då växthusgaser som koldioxid, kvävehaltiga gaser och metan. Kompostjorden blir näringsfattig och näringen försvinner upp i luften.
Maskkomposter är betydligt bättre. Här sker omvandlingen till jord utan värmeökning och näringen blir därför kvar i kompostjorden. Börje använder gamla kylskåp till sina maskkomposter. Kylskåpen är bra isolerade vilket gör att de fungerar året om. Dessutom ser Börje hela sin trädgård som en kompost eftersom jorden alltid är täckt med organiskt material som förmultnar. Denna ytkompostering ger dock mindre växthusgaser och mer av näring tillfaller växterna.
Växelbruk
Inom Fobo föreslår vi växelbruk, dvs. att man flyttar sina växtgrupper mellan åren för att undvika utarmning av jorden och jordbundna sjukdomar. Börje använder dock inte något traditionellt växelbruk. Han upplever att hans jord har en sådan fantastisk växtkraft att växterna trivs överallt i trädgården. För att undvika klumprotsjuka flyttar han kålväxterna så att de inte växer på samma ställe förrän vart fjärde år men i övrigt är han mer fri i sin planering.
Traditionell trädgårdskunskap
Den som vill odla sin trädgård läser ofta trädgårdsböcker, går på kurser eller pratar med andra odlare. Men hur är det egentligen med den traditionella trädgårdskunskapen – är den något att tro på? Börje anser att mycket av den kunskap man kan hämta i böcker idag inte passar för den som täckodlar. När det gäller t ex. planteringsavstånd så planterar Börje mycket tätare än rekommendationerna och han får alldeles utmärkta resultat.
En annan sak som sägs i böcker är att sågspån dödar växter. Men Börjes erfarenhet är att man kan använda sågspån som täckmaterial. Visserligen går det åt mycket kväve när sågspånet bryts ned, men kvävet deponeras i jorden och frigörs de kommande åren. Han blandar därför sågspån med gräs, löv och träkol till ett täcke för växterna.
Kanske ska man inte tro på allt utan experimentera själv?
Börjes odlingsfilosofi – Vad man inte behöver göra i trädgården:
- Den som använder täckodling och urin behöver inte köpa gödsel.
- Man behöver inte vara rädd för att använda löv i trädgården. De ger mat till maskarna som omvandlar löven till växtnäring.
- Man behöver inte gräva i trädgården. En täckodlad jord luckras av maskarnas gångar.
- En täckodlad mark behöver inte kalkas.
- Täckodlad mark behöver sällan vattnas och kan inte vattnas med spridare.
- Den som använder trädgårdsavfallet till direktkompostering på marken behöver inte en trädgårdskompost.
- En täckodlad mark är mindre känslig för sjukdomar och utarmning och man behöver inte följa ett traditionellt växelbruk.
- Experimentera själv och tro inte på allt du läser!
Karin Jansson