Odling i kompost ger hög skörd
Det finns en del som menar att kompost inte ska användas förrän efter tre år. Bengt Flärd, tidigare ordförande i Fobo, har en helt annan åsikt. Under flera år har han experimenterat med odling direkt i komposten. Försöken har gett imponerande resultat, bland annat har han fått en skörd av upp till tio kilo jordärtskockor per kvadratmeter.
Text: Karin Jansson
Foto: Bengt Flärd
Bengt Flärd tycker att varmkomposten är en miljöbov. Själv sköter han om en strökompostering i hyreshuset där han bor. Som kompostlådor använder han frigolitlådor från fiskaffärer.
Sedan 1800-talet har man inom jordbruks-forskningen hävdat att växterna endast tar upp lättlösliga salter som näring. Den organisk-biologiska odlingens grundare H.P. Rusch menade tvärtom att växterna också kan ta upp mer sammansatt näring. Detta är ett resonemang som Bengt Flärd har tagit fasta på och han har därför börjat odla direkt i komposten. Kompostodling har den fördelen att man snabbt omsätter köksavfall utan läckage av växthusgaser.
– Genom att odla direkt i komposten ändrar man kompos-teringen från en växthusgasfälla till en koldioxidfälla. Ju större bladmassa man får, desto större fixering av koldioxid sker.
Idag är det många som använder så kallade varmkomposter för sitt köksavfall. Men dessa komposter har ofta dålig funktion och om de inte sköts bra blir köksavfallet snart en stinkande massa av ruttnade matrester.
– Folk köper varmkomposter för dyra pengar. Visst låter det trevligt med värme i vårt kalla klimat men det man får är ofta helt enkelt en stor soptunna i plast. I varmkomposten blir det organiska avfallet till värme och man förlorar på detta sätt energi. Det bildas också växthusgaser som förorenar miljön.
Strökompost
I mer än tio år har Bengt Flärd skött om en köksavfallskompost i hyreshuset där han bor. Hyresgästerna får själva breda ut sitt avfall i frigolitlådor som finns i ett soprum och avfallet blandas med strö. Som strömaterial använder Bengt flis från lövträ och torvbaserad hästgödsel. Komposten tömmer han i odlingslådor, vid tömningen sållas ströet av och återanvänds igen.
– Jag använder 50 procent strö i min kompost. Det gör att man inte får problem med lakvatten eller dålig lukt.
Avfallet samlas under höst och vinter i odlingslådor. Under den kalla årstiden avstannar nedbrytningen och det är först på våren som energin och näringen i avfallet kommer till nytta. Bengts senaste modell av odlingslåda är 1x2 meter och 40 centimeter hög. I norr finns en mur av LECA-block som blir ett värmemagasin som tar upp de låga strålarna från vårsolen. I öster, söder och väster består lådan av glas. Lock och botten är gjorda av begagnad viraduk (används inom papperstillverkningen). Ett alternativ till viraduk kan vara myggnät eller odlingsväv men Bengt tycker inte att de är lika bra som duken eftersom den står emot både gnagare och fåglar.
När man ska börja odlingen på våren blandas köksavfallet med lika mycket jord. Bengt använder då sin bästa matjord som är resultatet av många års marktäckning. Den har markant aggregatstruktur och stor upptagningsförmåga av vätska.
En erfarenhet som Bengt har gjort är att det krävs mycket vatten för att nedbrytningen av komposten i lådan ska ske snabbt. Förra säsongen vattnade han därför varje vecka med 40 liter per kvadratmeter. Eftersom han har en bäck längs odlingen är detta inget problem.
En risk vid odling av jordärtskockor är stormfällning. För att förhindra detta tillsattes cirka en decimeter jord ovanpå under sensommaren. Om rotklumpen får växa till på höjden minskar risken att den ska brytas av.
Bengt drar upp plantor i sitt vita växthus. Här växer bland annat persilja, sallat och utplanteringsplantor. Asiatiska bladväxter har han inte fått så bra resultat med eftersom de reagerar på ljusmängden och går i blom väldigt snabbt.
Det vita växthuset
Bengt har också utvecklat ett enkelt växthus som kan användas för att dra upp plantor inomhus. Växthuset är byggt så att hans frigolitlådor från komposteringen i hyreshuset passar exakt som botten. Väggarna är av vit frigolit, taket av fiberväv och till fronten kan man använda glas eller plast. Växtbelysning finns monterad inne i lådan.
Detta växthus har gett gott resultat vid uppdragning av plantor.
– Frigoliten både reflekterar ljuset och isolerar. Detta skapar ett mikroklimat där plantorna trivs och växer bra.
Metoden är enkel att använda för den som inte har tillgång till något växthus eller liknande för plantuppdragning på våren. Med hjälp av frigolitlådan kan man dra upp sina egna plantor ekologiskt och få lika bra kvalitet som köpta plantor. Dessutom slipper man konstgödsel och bekämpningsmedel som man får med på köpet när man handlar plantor i butik.
I november skördades ena halvan av lådan. Det gav 11,4 kg skockor och 11 kg grönmassa. I december skördades andra halvan. Den gav 11,1 kg skockor. Grönmassan blev inte vägd före snön, men troligen lika mycket - alltså över 20 kg tillsammans. 74 % av skockvikten var skockor som vägde mer än 50 gram. Genomsnittsvikten 75 gram.
Jordärtskocka för framtiden
Bengt Flärd har med sina experiment blivit klar över fördelarna med odling i kompost. Han har också blivit fascinerad över den enorma växtkraften hos jordärtskockan och ser många möjligheter för denna växt.
– En av svårigheterna vid övergång till ekologisk odling är att snabbt få tillräckligt med grönmassa för marktäckning. Jordärtskockan med upp till 10 kilo per kvadratmeter lär vara svår att slå, förklarar Bengt Flärd.
Han påpekar också att tusentals hektar av åkermark ligger outnyttjad i samband med industrietableringar. Här borde man kunna använda någon form av odling som främjar klimatet. Jordärtskocka är i sammanhanget en bra gröda som skulle bidra till bindning av koldioxid och alltså minska växthuseffekten.