Frågor 2008
Fråga: Jag undrar vilka fördelarna är med naturgödslade grönsaker jämfört med konstgödslade? Blir det någon skillnad i näringsvärde? Mvh Maria
Svar: Det finns många skillnader mellan konstgödsel och naturgödsel när det gäller miljöpåverkan, bördighet och näringsvärde. Konstgödsel består i allmänhet av tre näringsämnen, kväve, fosfor och kalium (NPK). Dessa ämnen fogar man samman i en fabrik till pellets som är lätta att sprida på åkrarna. Processen slukar mycket energi (naturgas) och bidrar till växthusgaser och klimatförändringar. (Västerländskt jordbruk har en energiförbrukning som är tio gånger högre än den energi man får fram i form av mat)
NPK är makronäringsämnen som gör att växterna växer snabbt. Man kan likna dem vid snabba kolhydrater som socker och vitt bröd. De ger snabb energi och tillväxt men kvaliteten blir sämre. Allt som växer behöver ju betydligt fler näringsämnen, man räknar med att det finns ungefär 50 olika mineraler i jorden. När man år efter år endast tillför tre näringsämnen samtidigt som man tar ut höga skördar kommer jorden att urlakas. Den blir allt mer mineralfattig, något som numera visar sig även i forskningen. Försök på lantbruksuniversiteten i Sverige visar att vår åkerjord till exempel endast har hälften så mycket järn som i början av 1960-talet. Samma sak gäller med andra viktiga mineraler som koppar och magnesium.
Konstgödseln minskar jordarnas bördighet. Naturgödsel är mat för maskar, bakterier, svampar m fl organismer som gör jordarna levande. Genom att gödsla med naturgödsel som innehåller organiskt material bygger man upp mullhalten och förbättrar jordstrukturen. Ensidig konstgödsling ger endast energi till växterna men förstör jorden och gör den på sikt till ett odlingsmedium. Redan idag använder t ex växthusodlare inte jord utan mineralull som de gödslar med näringslösning.
Konstgödsel förstör miljön och ger mat med dåligt näringsvärde. Genom att ensidigt satsa på kvantitet i jordbruket kan vi idag framställa enorma mängder mat – med dåligt näringsvärde. Detta vet Sveriges bönder som därför regelmässigt ger sina djur mineraltillskott eftersom djuren lätt blir sjuka om de enbart äter eget odlat foder. Vi människor ska däremot överleva på det som odlas på de svenska åkrarna.
På hundra år har jordbruksutvecklingen lett till förstörda jordar och ökenbildning på en del håll i världen. I Sverige har vi ett klimat som gör att vi ännu inte fått så ödesdigra effekter, men på sikt är det moderna jordbruket på väg att slå ut sig självt genom att förstöra själva grunden för odling, nämligen jordens bördighet.
Karin
Fråga: Många har problem med att rädisorna genast bildar fröstockar och det blir ingenting i jorden. Vad beror det på? Vad kan man göra för att motverka detta?/Egon
Svar: I många odlingshandböcker kan man läsa att rädisan är en lättodlad grönsak som man sällan misslyckas med. Tyvärr är verkligheten inte riktigt lika enkel. Den som har odlat rädisor vet att man ofta får en stor andel som går i stock och ibland blir det ingen skörd alls. Att plantor skjuter stock för tidigt är ett tecken på att de är stressade och vill säkra sin överlevnad. Alltså går de i blom och bildar frön. Tråkigt för den som odlar men ändamålsenligt från naturens sida.
Rädisor är mycket känsliga för klimatförändringar och de vill ha en jämn tillgång till vatten. Om de torkar ut eller utsätts för ett plötsligt temperaturfall går de lätt i blom. De kan även gå i blom om de står för tätt och inte gallrats eller om man inte skördar dem i tid. Asiatiska rädisor kan även stressas av att vi har så långa dagar på våra breddgrader.
För att rädisan inte ska gå i stock och för att smaken ska bli god krävs en jämn fuktighet, den får alltså inte torka ut. Ofta är detta enklast att åstadkomma på våren och hösten. Rädisor kan sås så fort jorden reder sig och bästa resultaten får man ofta tidigt på våren under någon typ av skydd, fiberduk eller i drivbänk. Har man tillgång till växthus kan man ta ut en skörd av rädisor innan det är dags att plantera ut tomat och gurka.
Så gärna glest med ett par centimeter emellan så slipper man gallring. Annars är det viktigt att gallra tidigt eftersom rädisor som står tätt kan gå i blom. De angrips ofta av jordloppor och kålflugor. För att undvika angrepp bör man hålla jorden fuktig och pudra den med träaska, kalk, stenmjöl eller algomin.
Eftersom rädisan är en så liten och snabbväxande grönsak passar den bra att odla mellan raderna av till exempel rotsaker. Man hinner då skörda den innan de andra grönsakerna börjat växa till sig. Den kan också sås i såraden med morötterna för att man lättare ska hitta var man har sått när man ska till och rensa ogräs.
Rädisor växer ned till en temperatur av 5 grader och kan därför odlas sent på hösten, gärna under duk eller glas.
Rädisan har inget stort behov av näring och bör inte gödslas med färsk gödsel eller ges mycket näring. Kompostjord ger dem allt de behöver. Den trivs på sandiga och humusrika, luckra jordar. Man bör tänka på att rädisan är en växt som tillhör kålfamiljen och se till att den roterar i grönsakslandet för att undvika klumprotsjuka.
Rädisorna måste skördas så snart de är klara, annars blir de träiga och svampiga. Eftersom hela sådden ofta blir klar samtidigt är det bättre att skörda allt och förvara i kylen än att låta dem stå kvar och skörda efterhand.
Om man trots alla goda intentioner får rädisor som går i blom för tidigt ska man inte förtvivla. Man kan då lugnt låta baljorna växa ut och sedan äta dem. I Asien anses rädisbaljor vara en delikatess och de äts både råa och wokade.
Karin J
Fråga: Jag undrar om markradon påverkar det vi odlar. Kan grödorna ta upp radonet och blir vi i så fall bestrålade när vi äter dem? Eftersom jag har vaga planer på att bygga hus är det skönt att veta om det här är något jag bör ta hänsyn till när jag väljer en tomt./ Anne-Britt
Svar: Det är inte troligt att växterna tar upp radon. Radon är för det första en gas och den har en sönderfallstid (halveringstid) på bara 4 dagar. Risken med radon är att den fångas upp i hus som står på radonrik mark (uranrik egentligen, uran sönderfaller till bland annat radon) och att gasen och i sin tur dess radioaktiva sönderfallspartiklar finns i luften vi andas in och sedan bestrålar våra lungor inifrån. Mycket lömskt således, och kan leda till lungcancer. Man beräknar att ca 500 dödsfall per år i Sverige orsakas av radon i hemmen.
För att ett radioaktivt ämne ska tas upp av växter, som i fallet Cesium där det bevisligen sker, så måste ämnet i fråga likna något av växtnäringsämnena. I fallet cesium så ligger det i samma kolumn (och bara raden under) i periodiska systemet som kalium, vilket är ett av de allra viktigaste växtnäringsämnena. Växten har svårt att skilja på cesium och kalium och om det råder kaliumbrist i jorden så tas cesium upp i stället. Därför är en av de viktigare åtgärderna vid cesiumnedfall att gödsla jorden med kalium, så att inte cesiet tas upp så lätt.
Vad ska man då tro om radon? Ja själva radonet är en ädelgas och som sådan icke-reaktiv, men dess sönderfallspartiklar är fasta ämnen som polonium, vismut och bly (radioaktiva isotoper av dessa ämnen). Bly ligger i samma kolumn som kol, men långt ner och har atomvikt 82 jämfört med 6 för kol. Kol finns dessutom i överflöd i atmosfären och växten ska inte behöva ta upp något annat av brist på kol. För vismut gäller att den ligger i samma kolumn som kväve, men lika långt ner och polonium i samma kolumn som syre men lika långt ner som vismut. Det enda av dessa ämnen som det kan bli brist på är egentligen kväve. Jag vet inte om det har gjorts några analyser på vismutupptag i växter. Själv skulle jag inte oroa mig. Men om man ser till att gödsla växterna ordentligt så ska inte någon brist behöva uppstå och därmed inget upptag av dessa ämnen heller.
Se gärna dessa länkar för mer information: http://sv.wikipedia.org/wiki/Periodiska_systemet http://www.miljoportalen.se/bo-leva/boende/radon-i-bostaeder http://www.radonguiden.se/fragar_o_svar.asp
Lars Forslin
Fråga: Jag har en fråga om täckodling. Jag har tillgång till gammal halm, men vill gärna blanda den med växtdelar och gräsklipp. Problemet är att jag har så mycket mossa i min gräsmatta. En del säger att det gör ingenting om det är mossa i gräsklippet men jag är tveksam. Vad säger du? Hälsningar Christina Larsson
Svar: Det är inte bra med mycket mossa i täckmaterialet, då riskerar du att det börjar växa mossa i odlingarna. Men när man klipper en gräsmatta - även om den har mycket mossa - så brukar det ju inte komma med mossa i gräsklippet, i alla fall inte på sommaren. På våren och hösten, när gräset inte är så kraftigt, kan det komma med mossa och då bör du inte använda det som täckmaterial, däremot kan man slänga klippet på komposten. För att få mindre mossa i gräsmattan kan du gödsla den, till exempel med hönsgödsel eller urin och räfsa ut mossa med en kratta på våren.
Sedan kan man ju fråga sig varför du har mossa i gräsmattan. Växer den i skugga eller är jorden mycket sandig och näringsfattig? I så fall behöver den kanske gräsklippet som näring själv. Du kan ju också använda halmen som täckning och blanda den med hönsgödsel, det blir ungefär samma effekt som att täcka med gräsklipp.
Karin
Fråga: I våras skaffade jag en obearbetad odlingslott som är bevuxen med gräs. Tyvärr har jag inte hunnit arbeta så mycket med den under vår och sommar och frågan är nu hur jag enklast får bra jord till nästa vår. Jag fick tipset att vända på grästuvorna och sedan täcka. Fungerar det? Och vad ska man täcka med, i så fall? /Jenny
Svar:Om man ska börja odla på ett område där marken inte varit odlad på länge är det bättre att komma igång på hösten än på våren. Traditionellt sett bryts mark med spaden, men att gräva är tungt för ryggen och den organisk-biologiska odlingsformen erbjuder flera metoder som förenklar arbetet utan att förstöra markstrukturen.
På många koloniområden ligger många lotter orörda och de har fått en tjock matta av gräs och olika örter. En del av dessa kan vara besvärliga rotogräs som maskros, kvickrot och kirskål. Det bästa sättet att bli av med dem är att täcka marken. Växer det endast gräs kan det räcka med att täcka över hösten och vintern men vet man att man har svåra ogräs är det bättre att täcka minst en säsong eller ibland flera.
Lättast täcker man genom att lägga tidningar eller kartong rakt på marken. Är gräset högt och vildvuxet kan man behöva klippa ned det först. På pappret lägger man organiskt material som hö, halm, löv, gräs, stallgödsel eller spån. Allt material som kan brytas ned av naturen fungerar. Om det inte finns tillräckligt med material på själva odlingslotten eller i trädgården kan man fråga grannar eller leta efter områden i närheten där villaägare slänger löv och gräs. Andra ställen där man ofta gratis kan få hämta löv och gräsklipp är fotbollsplaner och kyrkogårdar, det kan dock vara bra att kolla upp att de inte använder bekämpningsmedel. Även ridskolor brukar bli glada om man hämtar hästgödsel eftersom de i allmänhet betalar för att bli av med den.
Vill man absolut ha en ren jord direkt kan man skala av grässvålen, ca 5-10 cm tjockt, med en spade. Gräset komposteras och förs tillbaka till jorden efter något år. Nu kan man odla direkt i jorden, men man bör se till att täcka ordentligt under odlingssäsongen eftersom det med denna metod kan finnas en del rotogräs kvar.
Karin J
Fråga: Söker var jag kan tag i algmjöl. Såg i en artikel hos er att det är en ekologisk variant av algomin. Har läst man kan använda det både på odling och som näring till djur. Men om man skall använda det på ett större odlingsområde blir det väldigt dyrt.Tacksam för tips! / Suzanne
Svar: Algmjöl eller algkalk är ett näringstillskott/gödselmedel som görs av alger från haven. Alger är mycket rika på mineraler och mikronäringsämnen och eftersom våra jordar och våra kroppar ofta har för lite mineraler är algerna ett bra komplement till kost och gödning.
Alger används därför till djur, människor och som gödselmedel. Som utgångsmaterial har man olika typer av alger. För att göra näringstillskott använder man t ex knöltång, brunalger eller korrallalger och till gödningsmedel är det vanligen döda rester av algen Lithothamne. Sedan tillsätter man lite olika ämnen för att komplettera. Ska kalken bli gödningsmedel kan man tillsätta fosfor och även kväve, ska den användas som näringstillskott tillsätts eventuellt vitaminer, mikronäringsämnen och ibland örter.
Det finns en rad produkter på marknaden och de som är anpassade till djur och människor är dyra, speciellt de för människor. Dessa näringstillskott kan även användas för odling med det är en kostsam variant. Algkalk avsett som gödning är inte så dyrt men kan inte användas till djur och människor. Den säljs i vanliga handelsträdgårdar i säckar avpassade för en vanlig trädgård. Tänk på att välja en ekologisk variant eftersom man till en del märken av algkalk även tillsätter vanlig konstgödsel. Ska man ha större mängder får man vända sig till grossister som säljer till lantbrukare.
Alger är ett bra komplement till annan gödsling, framför allt för att fylla på jorden med mikronäringsämnen, alltså olika mineraler. Detta kan man också göra genom att själv samla in tång på stranden och tillföra den till jorden. Tång tar lång tid att bryta ned i jorden och man bör först kompostera den något år. Tillsätt något kväverikt som urin eller hönsgödsel för att påskynda komposteringsprocessen. Förr i tiden användes tången på de svenska stränderna i jordbruket men numera tar bönderna inte vara på den. Fråga på kommunen om du får plocka tång på stranden eller om kommunen har städat stränderna och själva lagt upp den någonstans där du kan hämta. Tänk på att det ska vara tång och inte olika gräsarter som också ibland flyter iland på stränderna.
Om man köper alggödning så behöver man inte använda de doser som står på förpackningen. Alger är ett bra komplement men om man också gödslar med annat, t ex gröngödsling, stallgödsel, urin, kompost etc så kan man tillföra en mindre mängd algkalk för att höja mineralnivåer. Man kan också pulvrisera algkalken (stöta den i en mortel) och pudra växter som blivit angripna av insekter, t ex löss eller kålflugor. Tidigare såldes algomin i pulverform men denna produkt finns numera endast till yrkesodlare.
Mineraler kan också tillföras jorden genom stenmjöl. Numera finns flera varianter av stenmjöl avsett som gödningsmedel på marknaden. Man kan också köpa stenmjöl från en stenkross eller få det från bergsborrare.
Karin J
Mer info:
Fråga:Jag har en fråga som jag skulle vara mycket tacksam för om ni ville hjälpa mig med. Jag håller på och bygger hus på Resarö utanför Stockholm. Tomten är gammal skogsmark (med en hel del sten)där björk, tall, gran och asp samsats och växt mycket tätt. Nu vill jag omvandla en del av tomten tillmark förekologisk odling av grönsaker, frukt och bär.Jag känner mig skeptisk till att köpa vanlig matjord med risken för tungmetaller etc, hur kan jag gå tillväga för att på bästa ochmest ekonomiska sätt skapa trädgårdsland? Vad behöver jag komplettera med? Hur säkrar jag kvaliteten? Kan jag blanda detta med den befintliga jorden eller behöver jag gräva ut 30-40 centimeter först?/ Carl
Svar: Om du har en skogstomt med gran och tall är det risk för att du har så kallad podsoljord. Den här jorden har ett mycket lågt pH, den är väldigt sur, och här trivs inte daggmaskar och mikroorganismer som behövs för att göra jorden bördig. Podsol är alltså en mycket olämplig jord för trädgårdsodling och det bästa är då att börja bygga ny jord ovanpå och låta mikrolivet efterhand förändra podsolen. Du känner igen podsolen genom att den har ett tunt humusskick och att det under finns blekjord som är askgrå till färgen. Under det askgrå skiktet finns det ofta rostjord, järnrik jord som är rödfärgad.
Eftersom det också växer lövträd på tomten kan det hända att du har brunjord, det vill säga jord med daggmaskar och snabb nedbrytning. Denna liknar trädgårdsjord och bör vara lätt att omvandla till bördig åkerjord. Brunjorden har ett tjockt humuslager och man hittar inte de tydiga skikt som finns i podsolen.
Man skulle naturligtvis kunna skala av jorden och köpa matjord och fylla på, men detta är en arbetskrävande och kostsam metod och det är inte säkert att det lyckas. Istället skulle jag föreslå att du börjar anlägga land ovanpå den befintliga jorden. Först måste du ta ned träd, buskar etc så att du får ett område dit trädens rötter inte når. Det bör vara cirka tio meter till närmsta träd där du anlägger landen. Det får inte finnas rötter som går in i trädgårdslandet för då kommer de att ta alla näring. Om det inte går att stänga ute rötterna får man gräva en grop och lägga ned en markduk och sedan bygga jorden ovanpå.
Det enklaste är att bygga träramar eller köpa färdiga pallkragar och ställa på jorden. Pallkragarna kan du sedan fylla efterhand med köksavfall, löv, gräs, ogräs och annat organiskt material du får över när du röjer tomten. Tillsätt gärna hönsgödsel eller urin för att få en snabbare nedbrytning och mer kväve i jorden. Om det finns någon som har hästar i närheten kan du kanske få hämta hästgödsel gratis. Komposterad hästgödsel (med halm) är bra att odla i. Börja fylla nu på hösten så kan du börja odla till våren.
På detta sätt skapar du kompostjord som du odlar i. Börja odla när du fått till ett jordlager på 15 cm (tar en säsong) och fortsätt sedan med täckodling och tillför så mycket organiskt material som möjligt. På detta sätt byggs jorden på och du får för varje år en bättre odlingsjord. Tillför gärna daggmaskar så går processen fortare. Efterhand kommer de även att luckra jorden nedåt. Om du vill kan du även odla direkt i komposthögen, t ex gurka, squash, pumpa och tomat trivs där.
Ett annat alternativ är att köra dit sand och odla i den. Ett lager på 30-40 centimeter sand ovanpå jorden dödar allt som växer under och är ett perfekt medium för grönsaksodling. Sanden måste täckas med färskt gräsklipp under odlingssäsongen för att växterna ska få näring. Man måste också tänka på att vattna ofta eftersom sanden inte håller fukt. Efter hand omvandlas sanden till perfekt trädgårdsjord.
Man kan också använda pallkragar och blanda sand och organiskt material. Detta ger en fin odlingsjord redan efter en säsong och detta är kanske det billigaste och enklaste för att snabbt få tillstånd en trädgård.
De metoder jag har beskrivit fungerar väl för odling av grönsaker men också för att anlägga prydnadsrabatter. Om du har en sur podsoljord skulle du med en mindre jordförbättring kunna odla surjordsväxter där, till exempel blåbärsbuskar, lingon och rhododendron.
Karin J
Fråga: Undrar om du vet någon som säljer ”startpaket” till maskkompost?
Med vänlig hälsning Marie
Svar: Det billigaste och lättaste är att ta mask och lite kompost direkt från någon som redan har igång en maskkompost. Här är adressen till företag där man kan beställa mask som skickas med posten.
www.kompostmaskar.se
www.miljoeko.nu
Fråga: Jag är intresserad av att hitta de sorter av sojaböna som nämns under artikeln på FOBO:s hemsida. Men hur kan jag få tag på dessa?
Mvh//Stellan
Svar: Det sorter som nämns på vår hemsida togs fram av svenska forskare 1940-1970. De fick aldrig någon större spridning eftersom skörden var så låg. Idag säljs de inte men man kan eventuellt få tag i dem via fröföreningen Sesam, www.foreningensesam.se/. En svensk fröfirma, Impecta, säljer fröer till sorten Envy. Jag har själv odlat den och fått hyfsad skörd i Skåne. I många år har det inte pågått någon utveckling av nya sorter av sojabönor i Sverige. Nu pågår provodlingar av kanadensiska, köldtåliga sorter på Öland och de har gett goda resultat. På sikt kan detta kanske resultera i att vi får utsäde till odlingsvärda sorter för nordiskt klimat. Mer om sojabönor kommer i Odlaren nr 1-2009.
Karin Jansson