Från Odlaren 3-2007

Text: Karin Jansson

Det har länge varit ont om forskningsresultat som visar på skillnader i näringsinnehåll mellan konventionellt och ekologiskt odlade produkter. Det är därför mycket välkommet att flera internationella undersökningar nu visar på hälsofördelar med ekomat.

En tioåring forskningsstudie vid universiteten i Kalifornien och Minnesota har visat att halterna av flavonoider, en typ av antioxidant, är nästan dubbelt så höga hos ekologiskt odlade tomater. De ämnen man har mätt är quercetin och kaempferol, två vanliga flavonoider i tomater. Halterna hos de ekologiskt odlade tomaterna var 79 respektive 97 procent högre än i de konventionellt odlade.

Tio år

Tidigare forskning har lutat åt samma håll men detta är första gången som en studie har pågått i så lång tid som tio år. Dessutom har man haft möjlighet att jämföra konventionellt och ekologiskt odlade tomater som vuxit mycket nära varandra. Tidigare resultat som pekat på högre näringsinnehåll i ekoodlat har ofta förklarats med skillnader i jordmån, väder och sortval. I den här studien har man haft odlingarna bredvid varandra och skillnaderna i antioxidantinnehåll kan därför inte bero på väder och vind. Själva odlingsmetoden verkar tveklöst vara upphov till ökningen av antioxidanter och intressant nog ökar den under studiens gång.

Forskarna i USA tror att orsaken till att eko-tomaterna har högre halter antioxidanter är att de inte har utsatts för konstgödsel. Flavonoider, som hos växterna fungerar som ett skydd mot skadeinsekter och sjukdomar, bildas bland annat vid låg kvävehalt. Vid konventionell odling har växten hela tiden tillgång till höga halter av lättlösligt kväve och bildar då mindre mängd antioxidanter.

Orsaken till att man undersöker just flavonoider är att de har kopplats till minskad risk för en rad vanliga sjukdomar. Studier har visat att flavonoider skyddar mot hjärt- och kärlsjukdomar och forskarna tror också att de kan minska risken för cancer och demens.

Mer C-vitamin

Tidigare studier på ekologiskt och konventionellt odlat har visat att ekologiska grönsaker och potatis innehåller mer C-vitamin. Man har också funnit skillnader när det gäller mineralinnehållet. Engelska och amerikanska undersökningar har funnit att halterna av mineraler i det som odlas har fallit dramatiskt sedan 40-talet. Däremot verkar ekologiska grönsaker ha en fortsatt god mineralhalt. Särskilt i spenat, sallat, kål och potatis har man funnit goda värden på mineraler.

Ekomjölk

Även ekomjölken har vid en studie i England visat sig mer näringstät än den konventionella mjölken. Forskarna där fann att mjölken från ekologiska gårdar har en högre halt av vitamin E och betakaroten, omega-3-fettsyror och även antioxidanter. Studien har utförts vid universitetet i Newcastle.

Ekomjölken innehöll 75 procent mer betakaroten än den konventionella mjölken, för vitamin E var nivån 50 procent högre. Betakaroten omvandlas i kroppen till A-vitamin som bland annat behövs för immunförsvaret och synen. E-vitamin är en viktig komponent för att skydda kroppen från fria radikaler och det hindrar även fetter från att härskna.

Man fann också två till tre gånger högre halter av antioxidanterna lutein and zeaxanthine. Antioxidanter är viktiga i kroppens försvar mot fria radikaler och anses kunna motverka en rad sjukdomar.

Intressant att notera är även det högre innehållet av omega-3-fett i ekologisk mjölk. Intaget av omega-3 har minskat drastiskt under 1900-talet vilket man tror leder till en ökad risk för inflammatoriska sjukdomar som reumatism och hjärt- och kärlsjukdomar. Forskarna rekommenderar idag därför allmänheten att äta fisk för att öka sitt intag av nyttiga fettsyror, men för den som värnar om fisken i havet eller är vegetarian är alltså ekologiska mjölkprodukter ett bra alternativ.

Egenodlat

De studier som har gjorts gäller i huvudsak ekologisk storskalig odling. I den egna hemträdgården har man möjlighet att ordna ännu bättre betingelser för sina grönsaker. Genom att använda täckodling, stenmjöl, kompost, tång och mycket organiskt material kan man troligtvis skapa en miljö som ger plantan maximala betingelser för att bygga upp näringsrika grönsaker.

De grönsaker man tar fram själv kan därför mycket väl har ett högre näringsvärde än de man testat inom den ekologiska odlingen och definitivt vida överskrida den näring man får i sig via konventionellt odlad mat. Den organisk-biologiska odlingen har även den fördelen att den bygger upp jorden och näringsinnehållet bör därför öka med åren.

Som husbehovsodlare har man alltså en stor möjlighet att få i sig betydligt mer av både vitaminer, mineraler och antioxidanter än vad den som äter konventionellt odlat mat har. I dag rekommenderar WHO minst fem frukter eller grönsaksportioner per dag för att man ska få i sig all näring man behöver. Eftersom näringsinnehållet i konventionellt odlad mat är så lågt menar en del forskare till och med att man behöver sju portioner frukt och grönt för att säkerställa nivåerna av vitaminer, mineraler och antioxidanter.

Den mat som man skördar och äter direkt har i många avseenden en överlägsen näringsprofil. Halterna av antioxidanter och vissa känsliga vitaminer går ned snabbt vid lagring och tillagning. Har man en egen trädgård har man möjlighet att äta till exempel färska bär direkt vilket ger ett näringsinnehåll som vida överstiger allt man kan köpa i en butik.

Det skulle vara intressant om någon forskare ville titta närmare på de näringsvinster man kan göra genom att odla sin egen mat. Men även utan sådana studier kan man dra slutsatsen att det man odlar själv efter ekologiska principer är mycket bra ur näringssynpunkt och troligtvis svårt att överträffa i storskaliga odlingar.