Skriv ut

Vem blir frisk på osund mat?

Från Odlaren 4-2007

Text: Karin Jansson

En tredjedel av patienterna som är inlagda på universitetssjukhuset i Lund riskerar undernäring. Många patienter får inte i sig tillräckligt med näring genom den mat som serveras utan behöver extra tillskott och fler mål. Annars ökar riskerna för komplikationer, samtidigt som förmågan att tillfriskna försämras.

Detta kan man läsa i en artikel i Sydsvenskan den 11 november i år. Inställningen till kost och näringens betydelse för hälsan är anmärkningsvärd i vårt land. Miljarder och åter miljarder satsas på högteknologisk vård medan något så grundläggande som näring nästan inte alls tillmäts någon betydelse. Men frågan är, kan man bli frisk utan att få sund mat?

Sverige anses tillhöra de främsta länderna i världen när det gäller medicinsk forskning och vård. Avancerade operationer och transplantationer är idag vardagsmat på våra sjukhus och kemiska mediciner skrivs ut på löpande band. Kostnaderna för läkemedel uppgår till runt 20 miljarder per år, en smått gigantisk summa.

När det gäller mat satsar man betydligt mindre. Att sund mat skapar hälsa är tydligen en förbisedd faktor inom hälso- och sjukvården. Visserligen finns det dietister men kunskapen bland övrig sjukvårdspersonal är mycket låg. Detta har jag själv fått erfara sista tiden då jag följt med en släkting till sjukvården för vård vid en hjärtsjukdom. De kostråd som ges är inte uppdaterade med den senaste forskningen. Istället rekommenderar man slentrianmässigt (och med broschyrer från ett margarinbolag) att man ska minska på fett.

All modern forskning tyder på att socker och snabba kolhydrater är en av de stora bovarna när det gäller utveckling av hjärt- och kärlsjukdomar. Man vet också idag att det inte är mängden fett som är det viktigaste utan kvaliteten. Dessutom finns det mycket forskning som visar på att frukt och grönt kan förebygga hjärt- och kärlsjukdomar.

Men detta har min hjärtsjuke släkting inte fått någon kunskap om. På sjukhuset har hon dessutom fått en undermålig kost med hälsovådligt fett, urkokta grönsaker, söta efterrätter och brist på fibrer, råkost och fräscht grönt. Att mat kan skydda mot sjukdomar verkar man inte alls ta hänsyn till, istället lagas så kallad husmanskost som alla förväntas äta och må bra av.

Men svenska folket mår inte bra. Inte ens den nya regeringens hårda politik mot sjukskrivna och utbrända kan dölja det faktum att väldigt många människor i vårt land har en dålig hälsa. Internationellt sett har vi höga tal för sjukskrivningar och förtidspensionering.

I detta läge satsar regeringen i första hand på hårdare regler och ökad kontroll vilket har minskat sjukskrivningen till viss del. Men problemet med folkhälsan kvarstår. Varför är så många sjuka eller i alla fall inte fullt friska?

Att mat betyder mycket för hälsan får vi nästan dagligen rapporter om. Nyligen har till exempel massmedia skrivit om att kött kan ge cancer och man kan ofta se forskningsstudier som visar samband mellan kost och de stora folksjukdomarna. Trots detta satsar man inom vården fortfarande ensidigt på medicinering och kirurgi. Förebyggande arbete, information om livsstilsförändringar som inkluderar kost och motion ges lite utrymme.

Världshälsoorganisationen WHO driver en kampanj för att öka konsumtionen av frukt och grönt under rubriken Fem om dagen. Ledande forskare menar att det behövs minst fem portioner av frukt och grönt per dag för att få tillräckligt med vitaminer och mineraler. Dessutom innehåller frukten och grönsakerna antioxidanter och andra ämnen som man vet skyddar mot både cancer och hjärt- och kärlsjukdomar.

I Sverige äter de flesta bara drygt hälften av den rekommenderade dagsdosen av frukt och grönt. Trots detta ser vi inga kampanjer för att förbättra kosthållet, något som troligtvis skulle spara miljarder i sjukvårdskostnader. I USA har rekommendationerna från det nationella cancer­institutet redan höjts till sju om dagen eftersom man har sett så stora hälso­vinster med vitaminrika frukter och grönsaker.

Sjukhusmaten borde innehålla mer frukt och grönt vilket har bevisade effekter på hälsan.

Ekologiska matvaror är garanterat fria från bekämpningsmedel och de har odlats utan konstgödsel. Allt fler studier visar att de har ett gott näringsinnehåll med mer antioxidanter och omega-3-fett än konventionellt odlad mat. Det är sådana matvaror som kan ge hälsa och det borde vara naturligt för alla sjukvårdsinrättningar att servera ekologiskt producerad mat.

Hittills har kost och livsstil inte varit sjukvårdens starka sida. Det är fortfarande mycket mer prestigefullt att operera ett hjärta än att förebygga operationen genom kostråd. Hjärtläkaren Staffan Lindeberg i Lund är ett undantag. Han ordinerar sina hjärtinfarktpatienter sund kost istället för mediciner. Genom att äta mer frukt och grönt och minska på sädes- och mjölkprodukter får hans patienter sänkta blodfetter, lägre blodtryck och går ned i vikt. Hans ordination ger inte bara samma effekt som hjärtmediciner, den ger dessutom en rad andra hälsovinster.

Att äta ekologisk, sund mat borde vara det första som en läkare ordinerar sina patienter. Staffan Lindebergs försök visar att det går att motivera människor till livsstilsförändringar. Det är dags att vårdapparaten följer hans exempel och inför bra kost som en naturlig del av läkarordinationen.

Ingen kan leva och förbli frisk utan hälsosam mat och jordbruket är därför grunden till hälsan. Genom att satsa på en ökad eko­produktion skulle troligtvis samhällets kostnader för både sjukskrivningar och sjukvård minska. Det är dags att myndigheter och regeringen tar itu med vår ohälsa på ett sunt sätt och ger pengar till upplysning, utbildning av sjukvårdspersonal och utveckling av näringsrika ekologiska matvaror.