Skriv ut

Många jobbar för grönt

Från Odlaren 2-2011

Text: Karin Jansson

Det är mycket att göra på våren – plantorna ska avhärdas, bäddar ska förberedas för sådd och jakten på nytt täckmaterial drar igång. Ett trevligt besked har min trädgård gett redan i maj: mördarsniglarna verkar inte ha klarat den kalla vintern och torra våren så bra. Hittills tror jag antalet mördarsniglar ligger på 10 procent av normal mängd och ännu har de inte lyckats äta upp en enda planta. En sådan trevlig vår har jag inte haft på länge!

När man själv har mycket att göra är det skönt att läsa och se att det är så många som numera jobbar för de gröna frågorna. Greenpeace arbetar hårt mot GMO och de har dragit igång en blockad mot det lager av GMO-potatisen Amflora som finns i Tornedalen.

– Amflora har godkänts för odling utan att man har genomfört tillräckliga, oberoende studier om eventuella risker för hälsa och miljö. De utvärderingar som finns har producerats av industrin självt. Att odla genmodifierad potatis trots att det finns GMO-fri är både oansvarigt och onödigt, säger Patrik Eriksson, kampanjchef på Greenpeace. Vi kräver att Plant Science Sweden, som ägs av tyska kemijätten BASF, stoppar sättningen av potatisen på grund av den undermåliga riskbedömningen.

På Naturskyddsföreningen arbetar man med frågan om träd på betesmarker. Som så ofta när det gäller samarbetet i EU har vi i Norden egna lösningar som inte faller övriga européer på läppen. Denna gång handlar det om våra naturbetesmarker som sedan långa tider också innehåller ekar, hasseldungar, vildaplar, enesnår m fl. träd och buskar. Detta, menar man inom EU, kan inte betraktas som betesmark utan är skog. Och för skog får man inga bidrag. Alltså hugger svenska bönder ned träden på betesmarkerna.

Men samverkan mellan träd, ängar och betande djur är ett gammalt koncept som bidrar till ett hållbart jordbruk. Naturskyddsföreningen ska därför under året studera frågan och försöka övertyga EU-kommissionen om att våra svenska betesmarker bidrar till mångfalden och därför borde ha miljöstöd.

Det är också fint att se att en f d ekomjölkproducent utanför Tranås och medlem i Ekologiska Lantbrukarna, Kew Nordqvist, kommit in i riksdagen och är utsedd till Miljöpartiets förste ersättare i Miljö- och jordbruksutskottet. Förhoppningsvis kan han med sin erfarenhet som bonde driva gröna jordbruksfrågor på ett bra sätt.

När vi ändå pratar om politik så kan jag berätta att Folkpartiets kommunalråd i Helsingborg är en flitig läsare av Odlaren. Maria Winberg Nordström har låtit sig inspireras av en artikel i vår tidning om Terra preta och Folke Günthers förslag om omvänd koldioxidskatt, dvs. att bönderna skulle få pengar om de binder koldioxid i jorden. Hon har därför skrivit en motion till Folkpartiet Liberalernas landsmöte 2011 där hon föreslår just denna omvända koldioxidskatt. Jag hoppas nu att denna tankegång kommer ut bland politikerna i fler partier.

Även på Jordbruksverket händer det saker. Man har skapat ett konsumentråd för att stärka konsumenternas inflytande över verksamheten. Vid det fösta mötet diskuterade man bland annat fiskenäringens framtid och kopplingen mellan köttkonsumtion och klimat, rena miljöfrågor alltså.

I detta nummer av Odlaren får du träffa Fobos ordförande och lära känna hans inte-filosofi. Det blir också en fortsättning på artikelserierna om skogsträdgårdar och den ekologiska odlingens historia. Vi utlovade i förra numret en fortsättning på artikeln om Tom Ericsson och hans forskning kring växtnäring. Eftersom detta nummer redan handlar så mycket om gödsling har vi flyttat den artikeln till nästa nummer.

Från Odlarens redaktion hoppas vi att ni hittar något trevligt att läsa i detta nummer. Men framför allt att ni får en trevlig odlingssäsong. Vi ses till hösten!