Tillbaka till naturen

Från Odlaren 3-2019

Text: Karin Jansson

Sveriges grad av självförsörjning när det gäller mat brukar anges till cirka 50 %. Men om man också räknar med att vi behöver drivmedel till våra maskiner och tran­sporter och att vi importerar konstgödsel, bekämpningsmedel, utsäde, kraftfoder mm. så börjar man närma sig sanningen: Sveriges självförsörjningsgrad är i stort sett obefintlig. Utan import så skulle den enda mat som togs fram i landet vara den som vi odlar för hand i våra trädgårdar. En del bönder framställer egen naturgas för att driva traktorer och de skulle kanske kunna ta fram en del spannmål vid en kris. Småskaliga djurbönder skulle kunna få fram en del animaliska produkter, men de flesta djurgårdar är helt beroende av att få leve­ranser av foder etc.

Aldrig tidigare i historien har vi varit så sårbara vid en eventuell yttre kris. Myndigheter har börjat uppmärksamma denna situation men i huvudsak gäller samma sak som man har sagt tidigare: Vid en kris får var och en ordna sin egen mat. Myndigheter står för vatten och skyddsrum, men inte mat.

Vad kan man då göra själv för att vara bättre rustad för en kommande kris? Ja, det bästa man kan göra i dagsläget är att ägna sig mer åt självförsörjning, odla egen mat, ta egna fröer, baka bröd, frys in, syra och torka. Och se till att du har ett visst förråd av sådant som du inte kan odla själv, som spannmål att baka bröd av.

En sådan livsstil är inte bara bra för en kommande kris, det är också det bästa vi kan göra för vårt klimat och vår miljö. Dessutom sparar vi pengar i plånboken. Statistik visar att grönsaker är den varugrupp som har ökat mest i pris de senaste fem åren. Den som odlar och äter mycket grönsaker kan tjäna tusenlappar i månaden. Ja, faktiskt är det möjligt att gå ned i förvärvsarbete om man tar hand om mer av sin egen matförsörjning. Det är helt rimligt att minska sin arbetsgrad till t ex. 75 % och istället lägga en dag hemma varje vecka på självförsörjning.

En sådan förändring skulle, sett ur ett större perspektiv, antagligen på nationell nivå leda till minskad sjuklighet, minskat tryck på sjukvården, gladare barn som får träffa sina föräldrar mer osv. Ja, det låter kanske märkligt, men en högre grad av självförsörjning skulle leda till en rad samhällsvinster på en rad områden. Ingen annan politisk lösning skulle kunna åstadkomma så mycket så billigt och på köpet skulle vi alla bli planetskötare.

Men ingen politiker föreslår idag dessa enkla lösningar, istället satsas miljon efter miljon på komplicerade lösning på alla våra samhällsproblem. Sådant som inte kostar pengar gör nämligen inte marknaden glad, och marknaden är det som idag styr våra liv.

Men för den som tänker själv är det bara att börja. Ännu så länge kan de flesta ha råd att hitta ett hus på landet och börja om sitt liv och bygga mer hållbara strukturer för arbete, familj och mathushållning. Samtidigt ger man sig själv en bättre hälsa med mindre stress och mer kvalitetstid. Det är nämligen ingen slump att rehabilitering av stressade människor idag ofta sker i trädgårdsmiljö. Det är dags att gå tillbaka till naturen och våra trädgårdar och stanna där. För oss själva, våra barn och för hela planeten.