Skriv ut

Vad är ekologiskt?

Från Odlaren 3-2020

Text: Karin Jansson

När begreppet ekologisk odling började användas på 1980-talet så förknippade många detta med bakåtsträvande och flum. Staten och forskarna satsade istället på att utveckla ett tekniskt och kemiskt avancerat industrijordbruk som bekvämt skulle ge oss mat i överflöd. Idag har synen på ekologisk mat och odling helt förändrats. Väldigt många vill nu köpa ekologisk mat och stödjer ett ekologiskt jordbruk. Inte minst i de unga generationerna är inställningen till ekologisk mat mycket positiv.

Försäljningen av ekologisk mat har ökat starkt i Sverige och idag är cirka 10 procent av de livsmedel som säljs ekologiska – 2004 var det endast 2 procent av maten som kom från ekologiska jordbruk. När det gäller andelen mark som odlas ekologiskt är siffrorna faktiskt de dubbla. Cirka 20 procent av Sveriges åkermark är ekologisk och regeringens mål är att denna siffra ska öka till 30 procent 2030.

Allmänheten vill ha ekologisk mat och staten stödjer idag detta. De flesta litar till att ekologisk mat är bra för oss människor och för miljö och klimat men tyvärr har denna tilltro fått sig en rejäl törn denna sommar. I en mängd artiklar har man kunnat läsa att ekologisk växtnäring som köps av fritidsodlare har innehållit kemiska bekämpningsmedel som har förstört plantorna. Orsaken är att i ekologisk odling får man använda rester från konventionellt jordbruk och livsmedelsindustrin.

När efterfrågan på ekologisk mat ökar och arealerna av ekologiskt jordbruk växer har den ekologiska rörelsen svårt att själv förse sig med gödsel. Därför är mycket av det som märks som ekologiskt faktiskt gödslat med konventionell gödsel. Det kan vara rester från livsmedelsindustrin som vinass, köttmjöl och benmjöl från konventionell djuruppfödning och halm och djurgödsel från konventionella gårdar.

På detta sätt har många ekologiska gårdar gjort sig beroende av inköpta gödselmedel och tanken om att gården ska vara ett kretslopp har fallit. Ekologisk vitkål kan vara gödslad med pelleterad gödsel gjord på köttmjöl från danska grisar, morötterna kan gödslas med vinass som kommer från konventionella sockerbetor och konventionella hönsfabriker kan ge gödsel till det ekologiska brödet. Det vanliga jordbruket står alltså för stora delar av gödseln i ekologisk mat och därför kan också kemiska bekämpningsmedel glida med och hamna i ekogödsel, ekopreparat och ekologisk mat.

Det är på tiden att den ekologiska rörelsen, Jordbruksverket och kontrollorganen tar frågan om ekologiska gödsel på allvar och öppet redovisar vad man gödslar med. Konsumenter har rätt att veta vad ekologisk mat innebär och att gödselmedel kan vara kontaminerade. Förhoppningsvis kan denna debatt leda till att den ekologiska rörelsen på djupet inser att man måste skapa kretslopp för näring och att gårdar i huvudsak bör skapa sin egen gödsel.

Frågan om hur man gödslar ekologiska odlingar är komplicerad men pekar på att vi har byggt upp ett samhälle utan recirkulation av växtnäring. Detta är inte bara en fråga för den ekologiska rörelsen utan för samhället i stort: I längden är det ohållbart att jordbrukare driver gårdar med konstgödsel eller köpt organisk gödsel. Det är dags att redan nu bygga upp ett samhälle där all växtnäring som köksavfall, urin, jordbruksavfall, djurgödsel med mera recirkulerar och förs tillbaka till våra åkrar.

Som hobbyodlare kan man själv sluta sina egna kretslopp genom att ta tillvara sitt köksavfall och sin urin. Detta är ett enkelt sätt att återcirkulera näring och något som vi alla måste göra om vi ska kunna fortsätta mätta en växande befolkning. Det är dags att även jordbruket och samhället i stort tar detta problem på allvar och bygger in cirkulation av näring i alla system om vi ska kunna mätta framtidens alla munnar.